SÖDRAS VIDKRAFTVERK DÖDAR ROVFÅGLAR

En person kontaktade mig i slutet av förra veckan och berättade att man hittat två döda havsörnar som dödats av Södra Skogsägarnas vindkraftverk vid Em, Mönsterås. I ett mejl skrev han följande om dessa döda havsörnar.

”Den första var född i Arboga trakten, enda ungen i kullen och var 2 år gammal och den var bokstavligt talat halshuggen hittad under vindkraftverk.

Den andra var inte ringmärkt, också hittad under vindkraftverk, den skickades in för ca 2 veckor sen, vi har inte fått något svar än… ”

Se bilderna på de döda havsörnarna.

Idag blev jag kontaktad av samma person. Nu hade man hittat en tredje dödad havsörn vid dessa vindkraftverk.

”Idag hittade vi ytterligare en havsörn som nu ligger i frysen och jag ska ringa Naturhistoriska museum som sedan skickar emballage och sedan obduktion.”

Nu har alltså tre havsörnar dödats vid en liten vindkraftspark norr om Mönsterås. Hur många havsörnar…

Visa originalinlägg 249 fler ord

Dahlman: Kyrkan har fel – att ställa språkkrav är att bry sig

Motståndare, men varför? Foto: Janerik Henriksson / TT

Svenska Kyrkan tycker inte att man ska behöva kunna svenska för att bli medborgare. Förstår de inte att språkkunskaper ger invandrare egenmakt – och att språkbrist kan leda till ett liv i ofrihet?

KRÖNIKA. Förslaget om obligatoriskt språktest för medborgarskap som januaripartierna lagt fram är fullkomligt rimligt. Den som vill ha alla de rättigheter som följer med ett svenskt pass borde göra sitt allra bästa för att bli självförsörjande. Språket är en viktig del.

Men förslaget kritiseras av Svenska kyrkan och ärkebiskop Antje Jackelén (6/4). I ett remissvar menar man att språkkrav för medborgarskap riskerar att öka segregationen och särskilt drabba kvinnor och lågutbildade (24/3).

Drabba? Vilket märkligt ordval. 

Läs hela artikeln HÄR.

Språkets betydelse

Redan som litet barn var jag nyfiken. De vuxna läste dagstidningar. Det ville även jag kunna! Jag fick några plastbokstäver, Försökte lägga mitt namn och andra ord. Men bokstäverna räckte inte till. Då blev det en sax och dagstidningen. Genast kunde jag som 5-6-åring skriva egna ord och meningar. Sedan fick jag papper och penna. Jag skrev helt enkelt av orden som jag hade skrivit med mina tidningsbokstäver. Det var så jag lärde mig att läsa och skriva och så småningom även räkna. När jag började skolan kunde jag allt detta och tyckte att klasskamraterna var ”dumma i huvudet”. Jag skolvägrade! Mor talade med rektorn som talade med skolfröken och jag fick en mängd extra uppgifter.

En bild från min första läsebok

Snart blev jag stamkund på biblioteket. Lånade hem stora travar av böcker och en värld utanför hemmets väggar öppnade sig. Jag läste Anne Franks dagbok, Tom Sawyer, Huckleberry Finn, Onkel Tom, Pippi Långstrump, Pelle Svanslös, … Ganska snart övergick jag till vuxenböcker. Föräldrarna prenumererade på tidningen Vi och där läste jag reportage från andra länder. Morgontidningen Arbetet blev en nödvändighet. Det var så jag började ta del av politiska skeenden och skapa en egen politisk grund att stå på.

Som vuxen har denna kunskapstörst fortsatt och det går knappast en dag utan att jag lär mig något nytt.

Detta är grunden till att jag anser att språket är den absolut viktigaste faktorn för en lyckad integration! Den som inte lär sig att uttrycka sig både muntligt och skriftligt på ett språk som förstås av majoriteten, får stora problem med att förstå omvärlden. Den personen får stora problem med att anpassa sig till rådande lagar och normer. Vederbörande kommer att känna sig utanför och kanske känna sig kränkt. Att inte kunna kommunicera med och förstå omvärlden leder inte till integration utan enbart till segregation.

Den absolut största uppgiften för den svenska skolan är att lära invandrarna koderna till att komma in i det svenska samhället – nämligen att behärska svenska språket muntligt och skriftligt samt vilka normer och regler som finns i vårt land. Men igår läste jag:

Både personal och chefer inom äldreomsorgen i Linköping berättar att en del som har en examen från en gymnasie- eller vuxenutbildning inom vård, till exempel vårdbiträde eller undersköterska, trots det inte anses anställningsbara. För att de inte kan prata eller skriva tillräckligt bra på svenska.

Hur kan någon genomgå en gymnasie- eller vuxenutbildning utan at kunna prata, läsa och/eller skriva på svenska? det är en gåta för mig att de överhuvudtaget kan bli godkända på den utbildningen! Men jag hörde ett inslag i lokalradion för ca 10 år sedan. Det handlade om just detta. En anställd klarade inte av att skriftligt dokumentera – trots att det ingick i dennes arbetsuppgifter – men någon ansåg att det var diskriminerande att avskeda eller omplacera denne. Någon annan kunde ju sköta den skriftliga dokumentationen! Hur kan man tro att en människa som inte kan svenska ska kunna utföra ett jobb inom vården? Denne måste ju hela tiden kunna kommunicera med vårdtagarna!

Apropå vårdtagare: Nu vill omsorgsnämnden i Hässleholm bekämpa ordet brukare inom äldrevården! men detta är ju inget nytt! Redan för fem år sedan diskuterades detta. Läste Socialstyrelsens rekommendation:

Begreppsklustret brukare
term: brukare
definition: (inom socialtjänst:) person som får, eller som är föremål för en utredning om att få, individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten
Observera: Eftersom termen brukare står för alla som får individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten är det inte lämpligt att kalla någon för brukare när man avser en särskild grupp eller enstaka individer – det kan uppfattas som en sorts avståndstagande.
Beroende på sammanhang kan därför andra mer precisa benämningar vara lämpliga att använda i stället, till exempel assistansanvändare, familjehemsplacerat barn, klient, tvångsomhändertagen.

Begreppet brukare ska alltså användas internt inom socialtjänsten om grupper. Det ska inte användas om enskilda individer. Hur svårt kan det vara? Naturligtvis finns det en mängd andra ord att använda beroende av vilka tjänster man får/köper av kommunen! Idag läste jag att någon ville kalla alla som bor på äldreboende för ”vännen”! Nej det är väl ändå att gå för långt! Vänner väljer man! Det går inte att vara vän med alla!

Språket är viktigt, nyanserna i språket är ännu viktigare och hur vi använder språket är nog viktigast av allt! Missuppfattningar och kränkthet beror nog för det mesta pga bristande kunskaper. Idag läser jag en krönika skriven av Atilla Yoldas:

Det jag ser är hur mer eller mindre privilegierade människor gör narr av ett språk på bekostnad av de som drabbas i socioekonomiskt utsatta områden. Människor som kämpar med geografisk segregation, social segregation, utanförskap, mellanförskap, diskriminering på arbetsmarknaden och en rad andra utmaningar på grund av bristande engagemang från det övriga samhället.

Han kan vårt svenska språk men förstår inte vårt sätt att använda språket och att vi ironiserar oh använder humor i språket. Då kommer kränktheten! Men hur är det då omvänt – när invandrare säger ”svenne banan” eller kallar flickor för ”hora” eller ”de vita” eller utbrister ”jag ska knulla din morsa” eller … Varför är det bra att själv kränka men dåligt att själv bli kränkt?

I Sverige gäller det svenska språket: i skolor, på arbetsplatser, på fritiden, inom medier, inom kultur, … Den som inte lär sig språket är dömd till utanförskap, arbetslöshet och kränkthet!