På djupet med Henrik Jönsson

Björn Gillberg om EUs ”cirkulära och hållbara idiotier”

Vad är hållbart när politiker inte tar ansvar för sina beslut. Det är ALLTID individen som får stå för kostnaderna.
https://ulsansblogg.wordpress.com/2021/04/12/jag-tar-ansvar-for-vad/

Petterssons gör Sverige lagom!

EU-kommissionen presenterade i mars 2020 ett förslag (taxonomi) för klassificering av hållbara investeringar. Taxonomin ska styra den europeiska finansvärldens framtida investeringar. Enligt förslaget är svensk vattenkraft och skogsbruk inte att betrakta som hållbara. Biodrivmedel klassas inte heller som hållbara.

Visa originalinlägg 78 fler ord

Jag tar ansvar för … Vad?

Ansvarstagandet har förändrats under min livstid. När politikerna säger att de tar ansvar så undrar jag vad de menar. De verkar inte förstå själv vad ordet ansvar innebär. Ordet har urvattnats på något sätt.

Som barn lärde jag mig att ta ett personligt ansvar för vad jag gjorde och att ta konsekvenserna – bra eller dåliga – av allt som jag gjorde. Om jag bråkade med någon, gjorde någon illa eller tog sönder något var jag tvungen att be om ursäkt – även om jag inte hade gjort det medvetet. Jag lärde mig tidigt att allt jag gjorde fick konsekvenser för mig personligen eller någon annan. Om jag slösade bort min veckopeng så var jag utan pengar tills nästa vecka. Det blev en stor del av mitt ansvarstagande att tänka på konsekvenserna av mina beslut och mitt uppförande. Först och främst hade jag ansvar för mitt eget liv men också inför min familj, mina kamrater, mina lärare och min skola. Jag lärde mig att inte åsamka dessa några problem pga mitt handlande samt att ha ansvar för att de som stod mig nära skulle ha det bra. Egentligen kallar jag det personliga ansvaret för sunt förnuft.

Idag verkar detta personliga ansvar ha försvunnit i Sverige. Allt ska vara gratis dvs staten betalar med våra gemensamma tillgångar! Jag tänkte på det när kollektivtrafiken i Stockholm delade ut munskydd till passagerarna. De var ju gratis! Alltså behövdes inget ansvarstagande och munskydden hamnade på marken. Den som har betalat för sitt munskydd kastar inte det på marken! Dagens unga är tärande och vill ha allt gratis – för vi är ju så rika!

Under det lilla coronavirusets härjningar har regeringen beslutat om avstånd och att bara X antal personer får sitta vid samma ord på krogen. När människor inte bryr sig om det så tar de inget personligt ansvar. Men näringsidkaren kan drabbas och kanske få stänga ned sin verksamhet. De oansvariga tar inget personligt ansvar för de är så vana att allt ansvar ska andra ta i dagens Sverige. De behöver inte bry sig om att de som driver krogen kanske har en familj att försörja. I deras värld ser de att näringsidkaren kan söka bidrag från staten som kompensation för uteblivna intäkter. Detta bidrag måste vi alla kollektivt betala via skatten! Men … personligt ansvar behöver ju inte dessa oansvariga människor ekymra sig för.

Om jag köper något gott så bjuder jag i första hand mina närmaste på det. Jag ställer inte min godispåse på trottoaren och säger: Var så god! Bara ta för er! Jag och mina närstående avstår gärna från godsakerna för att vara solidariska. När jag bjuder på middag så bjuder jag bara en liten utvald krets. Jag bjuder aldrig hela kvarteret, hela stan, hela landet, hela Europa eller hela världen. Jag avstår inte heller min mat och skickar iväg den till någon i ett utanförskapsområde eller till något annat land. Jag har ett eget ansvar för att jag själv och mina närmaste ska må bra!

Men något har hänt med ordet ansvar! Nu skall vi inte längre ha ett personligt ansvar. Staten ska ansvara för allt som vi gör och se till att vi mår bra. Inte nog med det! vi ska alla ha ett kollektivt ansvar för att någon t ex begår ett våldsbrott eller för att några spelar bort sina pengar eller röker eller dricker eller äter kött eller kör bensinbil eller flyger. Det kollektiva ansvaret är mycket större idag än vad det personliga ansvaret är.

När politiker talar om ansvar innebär det att vi medborgare ska ta ett kollektivt ansvar för deras beslut! De drabbas sällan själv av sina beslut! I förlängningen kan det innebära att de beslutar om t ex att betala stora summor till EU, FN eller SIDA men det är vi medborgare som har det kollektiva ansvaret att betala. På vilket sätt tar politikerna ansvar för sina beslut? Varje beslut får konsekvenser för andra. Tar politikerna ansvar för konsekvenserna? Tar de ansvar för att betydelsen av ordet ansvar har förändrats att det har skett en förskjutning från personligt till kollektivt ansvar?