När konstruktiv problemlösning anses vara problemet, är de som kritiserar lösningen problemet.

mickecarlssonsblog om nutidens dårskap

Politiker kan vara snabbpratande fast trögtänkta, men ändå bli ministrar och partiledare (se bara på Annie Lööf och Per Bolund).

Men varför en del är så uppenbart befriade från de neurologiska kopplingar i hjärnkontoret som normala människor har är en gåta.

---

Det vore intressant att jämföra riksdagsledamöternas IQ per capita mot svenska folkets dito.

För att ge riksdagsledamöterna i S, Mp, C, V, L och M, en chans, bör SD ingå i team ”Riksdagen” och de två miljoner invandrade ingå i team ”Svenska folket”.

Om tvivel råder huruvida de invandrade är en del av svenska folket eller inte, kan de placeras på miljöpartiets tunnelbana för att bli svenska.

Att den skattefinansierade invandringen från MENA utarmar välfärd, trygghet och kunskapsnivå i Sverige är ingen hemlighet, till och med normala socialdemokrater och moderater förstår det.

Kom ihåg att inom politiken är socialdemokrater och moderater inte normala, det är väljarna som är det.

Visa originalinlägg 238 fler ord

Behövs människor

Det finns en mängd grundläggande behov som måste tillfredsställas för att vi människor i första hand ska överleva och hålla oss friska. Men vi behöver också må bra, känna oss behövda, känna trygghet, få utvecklas som person och få använda våra egna kunskaper och idéer.

En behovshierarki eller behovstrappa är en förklaringsmodell inom psykologin för hur människor prioriterar sina behov. Modellen presenterades 1943 av den amerikanske psykologen Abraham H. Maslow i artikeln ”A Theory of Human Motivation”. 

Den mest välkända modellen över en behovstrappa, av Abraham H. Maslow.

De fem behoven är enligt Maslow (1 är längst ner i trappan och 5 i toppen):

1. Fysiologiska behov
2. Trygghetsbehov
3. Behov av kärlek
4. Självhävdelsebehov
5. Självförverkligande behov

Det första behovet, fysiologiska behov, är den grundläggande gruppen och står för till exempel hunger, törst, sömn och sex. Maslow menar dock att de första steget i trappan, det vill säga fysiologiska behov, är grunden för motivation hos människan. Vad individen väljer att prioritera är individuellt och styrs bland annat av medfödda, inlärda och situationsfaktorer. Om inte de här behoven tillgodoses kan vi drabbas av sjukdomar, irritation, smärta, obehag, och därför strävar människan efter att så snabbt som möjligt tillfredsställa behoven och uppnå jämvikt. Trygghetsbehoven, även kallade säkerhetsbehov, handlar om att man ska vara skyddad från fysiskt våld, psykiskt våld, kriminalitet och dylikt. Behov av kärlek motsvarar de sociala behoven (större begrepp än kärlek) som till exempel mänsklig närkontakt genom familj och vänner. Människan är flockdjur så även om man lever ensam behövs viss bekräftelse för att minimera känslan av ensamhet. De tre första behoven som nämns räknas som bristbehov, vilket är grunden för att människan ska må bra och har förutsättningar att bli motiverad. Självhävdelsebehoven är till exempel att människor har behov av självrespekt och respekt från andra. De självförverkligande behoven går ut på att få utveckla sina kunskaper och möjligheter fritt. De två sista behoven är utvecklingsbehov som ger en människa personlig utveckling och möjlighet att uppnå sin fulla potential.

Idag funderar jag på vad som händer med oss människor när samhället förändras och våra förutsättningar att tillfredsställa våra behov förändras. Om vi börjar med de fysiologiska behoven och läser alla rekommendationer om vad vi ska äta och dricka. Då lir iallafall jag förvirrad! Ena dagen är det farligt att dricka kaffe, andra dagen är det nyttigt och tredje dagen är det nyttigt med några koppar om dagen. Sen finns det det en mängd råd om mättade och omättade fetter, transfetter, kolestrol, omega 3, antioxidanter, osv. Men Maslow menade att individen väljer att prioritera individuellt och styrs bland annat av medfödda, inlärda och situationsfaktorer. Han skrev ingenting om den propaganda som vi utsätts för idag. Han hade ingen aning om att Bill Gates tycker att vi ska överge kött och äta syntetiskt kött istället! vad händer med oss när vi inte ska följa våra medfödda kunskaper och inte själv får välja?

Det andra steget i hans trappa är trygghetsbehoven, även kallade säkerhetsbehov, handlar om att man ska vara skyddad från fysiskt våld, psykiskt våld, kriminalitet och dylikt. Det svenska samhället har ju förråats. Hat och hot tillhör vardagen. Vår regering ägnar sig åt mobbning. Kriminaliteten ökar och lir grövre och grövre. Vad händer med barn som växer upp i ett sådant samhälle? Vi vet ju redan att den psykiska ohälsan har ökat drastiskt. Människor behöver ju känna trygghet!

Alla har behov av att känna kärlek och omtanke. Vi behöver vänlighet och uppmuntran. Men dagens samhälle är fyllt med hat, hot och invektiv istället. Små barn hinner inte knyta en trygghets relation med sina föräldrar innan de lämnas till förskolan. En del av dem känner sig övergivna och kommer aldrig att kunna knyta trygga relationer senare i livet heller.

När dessa tre behovsgrupper är tillfredsställda kan människan söka vidare i självhävdelsebehovet dvs tala om att jag är här, jag kan och jag vill. Jag lärde mig på 60-talet att denna trotsåldern kan räknas in i denna fas. Den första trotsåldern var i 3 års åldern och sen inträffade en liknande i tonåren. Men idag känns det som om en väldigt stor del vuxna befinner sig i en trotsålder. De vill hela tiden vara bäst och ha rätt annars lir de kränkta!

Så kommer vi till det sista behovet i Maslows trappa – behovet att självförverkliga oss. Vi behöver visa att vi är unika och har kunskaper, yrkesskicklighet och talanger. Men … dagens samhälle vill ju helst att vi ska vara lika okunniga allihop – förutom den elit som vill tjäna pengar på oss. Ingen ska ha bättre betyg än någon annan. Vi ska kvoteras in på jobb eller förtroendeuppdrag – beroende av kön, sexualitet, religion, etnicitet eller partitillhörighet. Helst ska vi alla vara lika onyttiga. Därför utvecklas maskiner och robotar till att utföra människors jobb. Ett exempel är ett äldreboende på Gotland:

32robothundar. Lika många robotkatter. Över 70 kameror. Under ett halvår fick äldreboendena på Gotland önska bland närmare 30 digitala hjälpmedel. Nästan 600 prylar köptes in. För det är skarpt läge nu.

Ett annat exempel är självgående bussar i Málaga:

Málagas och faktiskt Europas första elektriska och automatiska buss i normal storlek för 70 passagerare börjar testköra gratis, för dem som vill prova, från och med lördag 20 februari.

Testkörningen kommer pågå under en månad och alla som vill provåka är välkomna. Turen går mellan kryssningsterminalen, La Malagueta, Paseo del Parque, centrum och tillbaka, tisdag till lördag mellan klockan 10 och 14.

Det är just detta som får mig att undra om vi människor behövs. Behövs vaktmästaren som rensar i rabatterna eller tömmer papperskorgar? Behövs bilreparatören på andra sidan gatan? Behövs kvinnan som vi handlar våra varor av? Behövs vårdpersonal, soptömmare, poliser, busschaufförer, bibliotekarier, snickare, elektriker, lärare, jurister osv. Behövs de och deras specialkunskaper i framtiden? Vad ska vi göra med alla unika människor som blir arbetslösa pga den digitala tekniken?

Människor måste få känna sig behövda! Människor kan bli sjuka och dö av tristess! Behövs inte våra arbetsinsatser så behövs ju inte mänskligheten heller! Det kan bli en robotvärld där få människor behövs. De människorna behövs enbart till att serva robotarna. Är det dit vi är på väg? Då är jag rädd för att mänskligheten håller på att utrota sig själv!

Så ska IDENTITETSPOLITIK styra VÄRLDSEKONOMIN

Bör världsekonomin sätta identitet före kompetens? Detta anser allt fler globala investeringsinstitutioner och företag.

De senaste veckorna har allt fler tunga näringslivsaktörer börjat ställa krav rörande vilken etnisk bakgrund och sexuell läggning bolagsstyrelser bör innehålla.

Vilka krafter pådriver denna förändring? Är det en seger för demokrati och jämlikhet när företag tvingas rekrytera sitt ledarskap baserat på kön och sexuell läggning? Och vad blir konsekvenserna när samhället sätter identitet före meriter?