
I hemsökelsernas tidevarv.En sorglig och särdeles bedrövlig betraktelse.En koncentrerad, men allt essentiellt inkluderande, sammanfattning.I grunden dikteras konungadömet till fullo av de lika förhärjande som djävulska farsoterna.Den senaste av dessa, den dödliga, som attackerat hela planeten och så de tre andra, vilka särskilt svårt hemsökt det lilla landet vid polcirkeln.Ett långt dessförinnan, av allsköns plågoris, svårt anfäktat rike.Det började med PK-viruset, vars följder för de drabbade inte bara är grymt fasansfulla utan även obotliga.Dess verkan yttrar sig som en så svårartad tankelåsning, att den förr aldrig skådats.En sorts stagnation i hjärnkontoret, som närmast kan liknas vid en omfattande trafikstockning.En typ av grav blockering med omfattande inslag av hjärntvätt, som snabbt spreds till universitet, press, statliga verk, rättsapparat, rikshospital och regering.
Det fortsatte med asylpesten, den svårartat folkutrotande, vilken är en muterad variant av den föregående plågan och vars härjningar har skadat och skövlat särskilt Svea rike på ett alldeles infernaliskt sätt.Över hela det jordiska klotet ligger dessutom, som en tung, sur och genomdränkt filt, den sällsynt otäcka klimatpesten, vilken även kommit att gå under benämningen ”Klimatnoja”.Den sistnämndas syndrom är nära besläktat med och påminner om det, som utmärker dem av PK-viruset drabbade.Det är en så väl utvecklad degeneration, att den som angripits aldrig någonsin kan tillfriskna.Forskare har åtminstone aldrig påträffat något sådant exemplar.Processen är en urartning, vars fortskridande obönhörligt leder till förfall.En del vill hävda, att det i Svea rike även finns en femte pest.En övergripande pina, som nu har plågat landet i drygt sex år och på något mysteriöst sätt kommit att uppträda som en personifikation av oförtäckt galenskap.Den jämmerliga uppenbarelse, som mest påminner om en sömngångare.Kraken, som tappat all kontroll.Den obeskrivligt inkapable styresman, som efterträdde den galenpanna, vilken dessförinnan under åtta år svårt hade vandaliserat nationen.Drygt fjorton år av vanstyre har medfört, att konungariket är ohyggligt illa förberett för ytterligare påfrestningar.Moder Svea är, förståeligt nog, nedstämd och ledsen när hon blickar ut över sitt svårt vandaliserade rike.Det förhåller sig dock så, som alla vet, att hon har sett än svårare tider och hyser förtröstan i att Nemesis divina till slut skall nå de skändliga.Att vedergällningens efterlängtade timma snart skall slå.Undertecknad är, milt uttryckt, inte särskilt religiös.Nedanstående strof ger henne likväl en viss hugsvalelse.
Gud, välsigna varje trofast själ, som önskar Svea rike av hjärtat väl, men slå vart ondskans uppsåt ned, som vill dess fall och stör dess fred.
Claudia de Longueville
Senaste kommentarer