Vem har förmågan att bli nutidens Axel Oxenstierna?

Axel Oxenstierna är den som haft störst betydelse för den svenska statens utveckling under 1600-talet och brukar nämnas som den som skapade byråkratin i Sverige. Han var mannen som skapade ordning i kaoset.

Idag läser jag och skrattar lite i mjugg:

Närmare 10,35 miljoner människor är folkbokförda i Sverige. Men hur många som faktiskt uppehåller sig i riket vet inte myndigheterna, skriver TT.

– Har man varit folkbokförd i Sverige men flyttat utomlands och inte meddelat det ser det ut som att man fortfarande bor i Sverige. Och så det omvända, att man uppehåller sig i Sverige men inte har folkbokfört sig, säger Marie Lidéus, enhetschef på SCB.

Omkring 119 000 personer som finns i registren är dessutom folkbokförda på fel adress, uppskattar Skatteverket.

Axel Oxenstierna – var finns du? Jag har skrivit om detta kaos de 10 senaste åren. Men ingenting har hänt!

En historisk tillbakablick visar att i Sverige började man sporadiskt att föra kyrkoböcker först i början av 1600-talet och det första påbudet om kyrklig personregistrering kom 1608. Men de äldsta bevarade kyrkoböckerna finns i Italien och är från början av 1300-talet. Men redan under romarriket fördes anteckningar om befolkningen. Den första kristna kyrkan förde register över sina medlemmar och antecknade bl a dop och vigslar. Den mest kända skattskrivningen är nog den som den romerske kejsaren Augustus påbjöd. Judafolket stod ju vid vår tideräknings början under romersk överhöghet.

Från 1700-talet och framåt finns kompletta kyrkoarkiv, men det förekommer luckor. De allra viktigaste kyrkoböckerna är födelse- och dopböcker, lysnings- och vigselböcker, död- och begravningsböcker samt så kallade husförhörslängder, där alla invånare i församlingen är inskrivna familjevis. Genom en kunglig förordning år 1894 kom husförhörslängderna att ersättas av de snarlika församlingsböckerna.

Svenska kyrkan hade ansvar för folkbokföringen (då kallad kyrkobokföring) av alla landets invånare, oavsett deras kyrkotillhörighet, fram till 30 juni 1991. Kyrkoböckerna fördes för hand, men under de sista decennierna kunde skrivmaskin användas för vissa typer av handlingar. Parallellt med kyrkobokföringen fanns mantalsskrivningen, som förrättades av skattemyndigheterna och låg till grund för beskattningen.

Den 1 juli 1991 slogs kyrkobokföringen och mantalsskrivningen samman till en enda folkbokföring, som förs av Skatteverket i ett riksomfattande datasystem.

Målet för folkbokföringen i Sverige är att uppgifterna i folkbokföringen ska spegla befolkningens verkliga bosättning, identitet och familjerättsliga förhållanden så att olika samhällsfunktioner får ett korrekt underlag för beslut och åtgärder. Folkbokföringen har betydelse för exempelvis tillgång till förskoleplats, skolgång eller bostadsbidrag. Dessutom är beskattning och rösträtt knutet till folkbokföringsorten.

I Sverige registreras bland annat följande uppgifter om medborgarna i folkbokföringen:

• namn (efternamn, förnamn, eventuella mellannamn, efternamn som ogift)
• personnummer och samordningsnummer
• civilstånd
• make, barn, föräldrar, vårdnadshavare och adoption
• postadress
• födelsehemort och födelseort
• fastighet, lägenhet, församling och kommun där personen är folkbokförd
• medborgarskap
• särskild postadress
• adress i utlandet
• flyttning till och från Sverige
• dödsfall och gravort

Det har fungerat ganska bra så länge som vår befolkning har anmält vad de gör till myndigheterna. Men nu! Nu vet vi att 10,35 miljoner är folkbokförda – men inte om de bor kvar i Sverige eller hur många som bor i Sverige utan att var folkbokförda eller hur många som har dubbla identiteter.

Naturligtvis finns det många människor som vår folkbokföring missar! Det finns ju :

• de som bor och arbetar eller studerar i ett annat men fortfarande är skrivna i Sverige.
• de som bor vissa tider i Sverige och resten av tiden utomlands.
• de som bor utomlands men vill ha kvar de svenska sociala förmånerna.
• de som befinner sig i Sverige utan att tala om det för de svenska myndigheterna.
• den fria rörligheten inom EU.
• svenskar som bor i Sverige men jobbar i Danmark eller Norge.
• tyskar och danskar som har sommarstuga i Sverige.

Det finns säkert många andra som myndigheterna missar. Hur många bor t ex i utanförskapsområdena? Hur många gatubarn har vi eller hur många befinner sig här illegalt. Det gick att registrera en homogen och lydig befolkning. Men nu? Hur kan myndigheter planera med uppskattade underlag? Hur är det med beskattning och rösträtt? Är folkbokföringen likt en mängd andra samhällsfunktioner på väg att krackelera? Hur många människor tar del av vår välfärd? Hur många av de bor i Sverige och betalar skatt i Sverige?

Sverige är i stort behov av en ny folk- och bostadsräkning. Personnummer och samordningsnummer räcker inte. Vi behöver en ny Axel Oxenstierna som gör om hela folkbokföringssystemet.