Regeringen har beslutat om en nationell strategi för cirkulär ekonomi som pekar ut riktningen och ambitionen för en långsiktig och hållbar omställning av samhället. Detta är en viktig del för att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland.
Takten i arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi behöver öka för att nå miljö- och klimatmålen, liksom flera globala hållbarhetsmål inom Agenda 2030. Genom att använda material mer effektivt kan deras livslängd och värde öka. Samtidigt minskar både uttaget av ny råvara och deponeringen av avfall.
– Det är inte klokt att värdefullt material används en gång och sedan slängs. Nu ska vi ändra på det. Den gröna återhämtningen som samhället nu behöver ska skynda på omställningen till en klimatneutral och cirkulär ekonomi. Ungefär femtio procent av våra klimatutsläpp samt mer än nittio procent världens vattenbrist och förlust av biologisk mångfald beror på ineffektiv resurshantering. En cirkulär ekonomi är klokare, betydligt bättre för miljön och dessutom skapar vi möjligheter till många nya jobb och ett hållbart företagande, säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin.
Ovanstående är hämtat från regeringens websida. När jag kom så långt i läsningen fick jag en bitter smak i munnen. ”Att värdefullt material används en gång och sedan slängs”! Men … hur var det nu med våra beredskapslager? De användes ju aldrig men skrotades ändå!
”Ungefär femtio procent av våra klimatutsläpp samt mer än nittio procent världens vattenbrist och förlust av biologisk mångfald beror på ineffektiv resurshantering.” Var finns bevisen för det? Vad är ett klimatutsläpp? Vattenbristen beror ju på urbaniseringen, vägbygge, utdikning och politikers oförmåga att planera vår vattenförsörjning, När våra vatten reservoarer är dimensionerade för X antal människor och plötsligt är det 2*X antal människor som ska dela på vattnet så blir det bekymmer. Om dessa människor sen ändrar sitt levnadsmönster genom att duscha flera gånger om dan och låter vattnet rinna så blir bristen ännu större.
Den biologiska mångfalden har alltid varit utsatt för förändringar. Vissa arter dör ut och andra gynnas. Det handlar ju om kretsloppet!
När jag var barn eldade vi med kol. I kalla Norden är vi ju beroende av värme. Kolen var billig och höll värmen. Sen har energikällorna varierat i mitt liv: gas, olja, ved och el. Kol, gas, ved och olja är ju usch och fy för miljöpartister. Men el då? Vattenkraften får vi ju inte bygga ut! Solkraft kan vi knappast räkna med i Norden! Kärnkraften usch och fy! Vindkraft? Jag läser:
Dagens vindkraftverk är bevis på en högt stående teknisk kompetens på många områden: Rullager med mycket stora dimensioner, plastkomposit i vingar större än de största flygplans, enormt effektiva magneter, styrteknik för anpassning till vindarnas riktning och styrka, m.m.
MEN, de enorma mängderna betong, stål, andra metaller och plaster, som används, genererar stora utsläpp av koldioxid vid deras utvinning och produktion. Det betyder att dagens satsningar leder till dramatiskt ÖKADE UTSLÄPP, som inte kompenserats förrän efter något decennium, kanske 15 år. Detta kräver att de verkligen levererar under tiden.
I tillverkningen är det råmaterialet som bidrar till det största klimatutsläppet. Hanteringen av vindkraftverket efter drift kan också göra skillnad. Genom att optimera hanteringen vid återbruk och återvinning kan användningen av råmaterial minska. Dock är det endast 11 av 72 genomgångna rapporter som tar med vindkraftverkets slutfas i analysen (Ortegon et al, 2013). Anledningen till detta, som nämns i rapporten, är att det saknas historiska data och beprövade metoder vid nedmontering. Oftast görs antagande för denna fas eller så exkluderas nedmonteringsfasen helt i analyserna. Både återanvändning och återvinning är områden som ur ett livscykelperspektiv kan bidra till att minska vindkraftens miljöpåverkan- läser jag här.
Energifrågan – den viktigaste av alla – hur löser vi den? Men sådana petitesser tänker inte miljöpartiet på. Istället tänker sig en cirkulär ekonomi med minskad tillväxt. Vill de att vårt samhälle ska utvecklas eller avvecklas?Hur vill de uppnå detta?
Det är inte klokt att värdefullt material som plast, textil och sällsynta metaller används en gång och sedan slängs. Nu ska vi ändra på det.
Prylar måste byggas för att hålla längre, material måste gå att återvinna och den som ska göra en produkt ska i första hand använda sig av återvunnet material.
Second hand-kläder och vintage är redan högsta mode för vissa, men när det blir norm att kläder vävs av returfiber blir också nyproducerat ett schysst alternativ.
Omställningen handlar inte bara om återvinning, återbruk eller nya material utan också om nya tjänster och affärsmodeller. Vi pratade nyligen med en ung företagare som startat ett företag med affärsidé att hyra ut lokaler till föreningar och företag.
Så har de skrivit i en debattartikel. Jaha, tänker jag, så har jag levt hela livet. Jag har aldrig slängt något användbart. Jag har sytt om, stickat och virkat. Barnen har ärvt kläder, leksaker och prylar efter varandra. Återbruk och återvinning är en självklarhet. Men nu … nu ska vissa tjäna pengar på vårt självklara sätt att leva.
Miljöpartiet är duktiga på att ta in skatter och avgifter. Andra ska tjäna pengar på vårt sätt att leva.
ulsansblogg 
Senaste kommentarer