Det här händer endast i Absurdistan.

Klart: Här får Stockholm permanenta samkönade trafikljus

Sex platser i Stockholm får permanenta samkönade trafikljus.

Läs hela artikeln HÄR.

Make Britain Safe Again

Petterssons gör Sverige lagom!

Nigel Farage om illegalt invandrade ”pensionsräddare” som mördar och våldtar med fler förskräckliga brott!

Så är det väl inte i Sverige ??

Visa originalinlägg

Stora problem uppstår då olika kulturer ska mötas.

Alla samhällen består av en grupp av människor som förenas med gemensamma normer och förhållningssätt. Människor med ganska lika utseende och samma kulturella förståelse. Människorna i samhället strävar efter samma mål. Samhället är uppbyggt i en viss struktur för att underlätta levnaden för dess medlemmar. Redan på grottstadiet fanns en viss samhällsstruktur. Människor bodde tillsammans för att kunna jaga tillsammans och för att kunna skydda grottan. Allt blev lättare när gruppen samarbetade. De som inte ville samarbeta fick lämna gruppen och bildade kanske en annan grupp i en annan grotta.

Men när grupperna blir för stora uppstår problem. Vissa vill ta makt över andra. Andra vill inte rätta sig efter den rådande strukturen. I vårt civiliserade samhälle har vi löst detta genom gemensamma lagar och gemensam förvaltning. Vi betalar skatt för att administrera dessa strukturer och för att göra livet enklare för samhällets medborgare. Det fungerar så länge som alla strävar mot samma mål.

Vad händer då när vissa personer inte ställer upp på detta samhällskontrakt? Lagarna och våra samhällsföreträdare har försökt lösa situationen med blandat resultat. De flesta har rätat in sig i leden. Men vi har människor som har vandrat ut och in på våra fångvårdsanstalter.

Det är inget nytt fenomen med människor som inte vill anpassa sig till samhällsstrukturen. Begreppet ”Sociala problem” har ett  ursprung spårat till senare delen av 1800-talet. Föreningen Studenter och arbetare, bildat i Uppsala 1886, var exempelvis tidigt ute med att använda sig av begreppet.

Det ”Sociala arvet” är ett uttryck som myntades av barnpsykiatrikern Gustav Jonsson vid Barnbyn Skå utanför Stockholm. Han kunde visa att de barn som vårdades där oftast hade föräldrar som haft eller fortfarande hade sociala svårigheter, vilka således gick ”i arv”. Barnbyn Skå anlades 1947 på initiativ av Stockholms barnavårdsnämnd.

”Den nya, experimentella verksamheten skulle vara ett alternativ till dåtida barnavårdsinstitutioner, då alarmerande rapporter och undersökningar påvisade inhumana uppfostringsmetoder på dessa, såsom straff och aga. Inriktningen var pojkar och flickor i åldrarna 7–15 år med en neurotisk och psykopatisk problematik, vilken manifesterades genom ett avvikande antisocialt beteende med missbruk, kringdrivande, våld och stölder som följd.” enl Wikipedia.

”Barnbyn har liksom samhället varit i konstant förändring och utveckling ända sedan starten och har omvandlat, omdanat samt omformulerat sin verksamhet vid flera tillfällen under årens lopp. Under sina 57 verksamma år har Barnbyn Skå har haft ett stort inflytande inom den öppna barn- och familjevården både i Sverige och internationellt. Inom nordisk barnpsykiatri har institutionen spelat en ledande roll vid utvecklingen och introduktionen av nya psykoterapeutiska metoder. I begynnelsen framhöll Gustav Jonsson att Barnbyn Skås främsta uppgift var att ta hand om samhällets mest utsatta människor, ett ideologiskt och etiskt ställningstagande Barnbyn Skå höll fast vid in i det sista.”

Tja, jag är kanske inte så övertygad om att verksamheten var så lyckad. Men vi vanliga samhällsmedborgare slapp att se problemen. Kanske en och annan individ räddades. Men det var experimentell verksamhet på unga som inte ville anpassa sig till vår samhällsstruktur.

Men då, när Barnbyn Skå anlades 1947, var inte problemen desamma som i dagens samhälle. Då var det fortfarande en ganska homogen befolkning som hade samma kultur.

De fanns problem och det finns problem! Under årens lopp har dessa problem spätts på. Det har uppstått nya grupperingar med olika intressen. De vill inte följa våra gemensamt överenskomna normer. De vill hitta på helt nya normer som gagnar de själv men knappast HELA svenska folket. Mycket handlar om makt. Om befolkningen är splittrad så är det lättare att få makt över landet. De politiska partierna spelar på denna splittring. Men även feminismen, klimatrörelsen och de många invandrargrupperna.

För det har kommit människor till vårt land som har en helt andra kulturer. En stor del av dem smälter in i och anpassar sig till vårt samhälle. Men alltför många tar med sig den kultur som de har flytt från och vill tvinga oss att acceptera den. Om de har misslyckats, blivit förtryckta eller diskriminerade i sitt hemland så vill de att vi ska ta ansvar för det! Vi ska alltså bli en del av det förtryck som de har flytt ifrån!

Nu är det Black Lives Matter som kallar oss och vår historia för rasism. Vi ska skämmas för något som har hänt i en helt annan världsdel! Vi känner till allt om slaveriet. Jag grät floder när jag läste ”Onkel Toms stuga”, skänkte pengar till de fattiga barnen i Afrika och blev överlycklig när Apartheid – rasåtskillnadspolitik och samhällssystem som rådde i Sydafrika från 1948 till 1994 – upphörde.

Jag är inte ansvarig för det som hände då. Carl von Linné var inte heller ansvarig – trots att han delade in människor i raser. Han har gjort många bra saker. Klassificeringen av växter och djur har större betydelse än att han har nämnt hudfärger. Han var ingen rasist och statyer med honom ska inte rivas. De är en del av mänsklighetens historia.

Slaveri har funnits även i Sverige! Min mormor såldes för drygt 100 år sedan på auktion – 2 ggr. Hon såldes inte pga sin hudfärg eller sitt utseende eller intellekt. Hon såldes första gången som 5-åring pga att hennes mamma låg döende och ingen visste vem som var pappan.

Sverige har så många inhemska problem så vi behöver inte ta ansvar för det som händer i andra världsdelar. De svenskar som ansluter till organisationen Black Lives Matter är historielösa. De kan ingenting om hur våra förfäder levde. De vet ingenting om de minoritetsgrupper som har funnits i vårt land. De vet ingenting om fattigdom och armod eller om allmogens strävan. När den svenska poliskvinnan knäböjde och visade underkastelse så mådde jag illa! Hon är definitivt inte en som tillhör min grupp!