Professorerna är inte oroliga – Swebbtv Vetenskap nr 2 med Elsa Widding om klimatet.

I detta program samtalar Swebbtvs Mikael Willgert med energisystemexperten Elsa Widding. Det är en uppföljning på Lördagsintervju 54 då vi diskuterade klimat- och energipolitiken i juni 2019. Elsa berättar att hon har byggt ett starkt nätverk av vetenskapsmän inom klimatfrågan. Många av dessa är professorer emeritus eller doktorer i relevanta forskningsområden som vill vara med och bygga kompetens. Elsa har hållit en stor mängd föreläsningar och har mött många personer som är insatta i klimatfrågan och förstår att larmen är överdrivna. Även högt uppsatta personer från näringslivet är frustrerade över att man inte kan diskutera klimatfrågan. I stort sett ingen som har kompetens står bakom larmen eller är särskilt orolig, enligt Elsa. Det är tvärtom svårt att hitta kompetenser som håller med om larmen. Många av dem som vågar diskutera klimatfrågan är pensionerade vilket gör att de inte är beroende av anslag och därmed är mer oberoende. Vi konstaterar att FN inte får in mer en bråkdel av det som överenskommits i Parisavtalet efter att USA drog sig ur. Dessutom gör krisen efter Corona att det inte finns pengar att lägga på klimatfrågan. Elsa berättar att vartefter som åren gått har alltfler vetenskapliga rapporter visat en mycket blygsam temperaturhöjning kopplad till koldioxiden. Elsa betonar hur viktigt det är att vi lyssnar på vetenskapen. Hon tycker att man lurar allmänheten med triviala frågor om klimatet. Man borde istället kvantifiera storleken av temperaturförändringarna så man förstår att de inte är alarmerande.. Elsa menar att det inte är klarlagt att mänsklig påverkan står för hela den stigande koldioxidhalten. Temperaturen har stigit ända sedan mitten på 1800-talet och det kan också förklara en ökande koldioxidhalt genom att haven släpper ifrån sig koldioxid när de blir varmare. Elsa Widding har startat en Youtubekanal där hon har lektioner i klimatfrågor. Vi tittar på ett temperaturdiagram som sträcker sig 11.000 år tillbaka där man kan se att vi är inne i den elfte värmeperioden. Om vi skulle gå in i en kallare period kan vi räkna med missväxt och kanske också matbrist enligt Elsa. Hon anser att det är ansvarslöst att vi betalar mycket stora belopp för att skydda sig mot ökande temperatur trots att det är ett betydligt större hot med en lägre temperatur, vilket är ett fullt rimligt scenario. Den ökande befolkningen ökar också risken för matbrist vid ett kallare klimat. Vi kommer in på den planerade muren mot havet i Falsterbo som är kalkylerad till flera hundra miljoner kr och som kan vara upp till tre meter hög. Höjden är beräknad på ett helt osannolikt scenario som knappast inträffar. Detta osannolika scenario ligger bakom beräkningar i tusentals rapporter vilket ger helt orimliga resultat. Även Norrköping och andra städer har pågående arbeten med att planera för orimliga vattennivåhöjningar. Elsa efterlyser en diskussion med personer som tycker olika. Hon har hittills inte fått kontakt med någon kunnig professor eller motsvarande som har en alarmistisk inställning och som är orolig för klimatet. Hittar vi personer från bägge sidor skulle det vara intressant att ordna en debatt. Det skulle vara intressant att exempelvis debattera muren i Falsterbo utifrån ett vetenskapligt perspektiv. Elsa Widding berättar att hon skulle vilja få till stånd ett klimatvetenskapligt råd som analyserar och kan uttala sig i dessa frågor.

Sexköpare jagas – våldtäktsmän går fria

Är en skärpning av den svenska sexköpslagen en förevändning för att inskränka våra fri- och rättigheter? Jag kan tyvärr inte utesluta den risken. Jag är övertygad om att det egentliga syftet från Löfven-juntans sida är att avleda uppmärksamheten från de verkliga samhällsproblemen, skriver Gudmundur Bragason.Gudmundur Bragason / 23 maj, 2020

Läs hela artikeln HÄR.

En ädel reform som drabbar äldre sjuka.

Ädelreformen 1992 innebar att kommunerna fick överta vårdansvaret för äldre som inte är akut sjuka. Det som kallades långvården ersattes av äldreboenden. Antalet vårdplatser på sjukhusen kunde minskas med över 40 % och de gamla skulle få all vård och omsorg de behövde i en hemliknande miljö. Det har aldrig riktigt fungerat. Nu i Covid-19 tider ser vi det tydligt!

Medellivslängden ökar och vi blir friskare. Ca 20 % av befolkningen är ålderspensionärer, av dessa är 19 % någon gång i behov av vård enl Socialtjänstlagen dvs ca 400 tusen personer, ca 100 tusen av dem bor på vårdhem medan resten får hemtjänst. Med denna hjälp ökar livslängden även hos en grupp som behöver omvårdnad. De flesta pensionärer behöver dock ingen vård utan klarar sig själv. Egentligen behöver de ingen vård överhuvudtaget förrän sina sista år i livet. Vårdbehovet skjuts framåt i tiden. Trots ev sjukdomar kan den äldre befolkningen livet som de själv vill och få är beroende av äldreboende.

Men det innebär också att sjukvården i livets slutskede blir ännu mer komplex. Enligt en rapport från Lunds universitet är vårdkostnaden det sista levnadsåret 26 gånger högre än när patienten har minst sex år kvar att leva. Vården av multisjuka äldre ställer stora krav på sjukvården. Undersökningar visar att gruppen äldre och multisjuka kan belägga upp till 90 procent av de slutna vårdplatserna på ett sjukhus och stå för närmare hälften av besöken på akutmottagningen. Den multisjuka har minst två kroniska sjukdomar, exempelvis parkinson eller diabetes, tar många olika läkemedel och kan när som helst drabbas av akuta sjukdomstillstånd som organsvikt. Vi har sett detta med all tydlighet i samband med Covid-19.

En sjukvård som har prioriterats ned med över 40 % har inte vårdresurser som räcker när ett virus härjar. Då är Ädelreformen bra! De äldre ska vårdas hemma. Enligt Socialtjänstlagen så har kommunerna ansvaret. Men sedan Ädelreformen infördes 1992 har kommunerna rationaliserat bort en stor del av personalen. Instegsjobb, praktikplatser och outbildad arbetskraft har trätt in istället. Äldreboende har i många fall blivit arbetsmarknadsåtgärder och integrationsprojekt. Få anställda har någon sjukvårdsutbildning. I statistiken ovan ser vi att nästan dubbelt så många har avlidit på äldreboende än vad de gjort som enbart haft hemtjänst – trots att den första gruppen bara utgör 1/4-del av dem som omfattas av äldrevården.

Ädelreformen som skulle innebära trygghet och helhetsansvar inom vården blev istället att  många äldre under de senate 25 åren har knuffats mellan olika vårdformer i en oklar ansvarskedja där ingen har ett helhetsgrepp. Från hemmet (och hemtjänst) till primärvården, från primärvården till ett boende och så tillbaka till hemmet. Diverse mellanvårdsformer, närakuter och sjukvårdsupplysning kan också vara inblandade, men förr eller senare blir man tvungen att besöka sjukhusakuten. När så befolkningen ökar kraftigt, och de äldre blir fler, då har vi en komplett vårdkris.

Trots mängder av utredningar de senaste 20 åren förblir problemen som Ädelreformen skapat olösta. Samarbetet mellan kommuner och landsting fungerar inte, vilket leder till mycket dubbelarbete och många onödiga transporter. Och naturligtvis blir det mycket lidande för den enskilde. De äldre har blivit en belastning – en kostsam sådan då politikerna hellre lägger pengar på annat!

Det är alltid den gamla, sjuka och kanske dementa människan som drabbas till slut! Ädelreformen var inte så ädel!