Joakim Lamotte skriver på Facebook idag:
Det är många som skriver och undrar varför jag inte gjort inlägg i sociala medier på länge. Jag gör därför nu ett kort inlägg för att berätta.
Anledningen är att jag gick in i väggen totalt i slutet av februari efter att ha varit med i SVT:s debatt i Kronogården, då hoten mot mig och min familj blev värre än någonsin tidigare. Utåt försökte jag tona ner det för att inte oroa människor men sanningen är att det blev övermäktigt.
Varje dag fylldes min inkorg av mängder av hot, hån och hat, och politiker och journalister gjorde sitt bästa för att elda på drevet mot mig. Det kändes som att gå en boxningsmatch mot flera personer samtidigt och så fort matchen var över så började en ny med ännu fler motståndare.
Till slut kunde jag inte sova på nätterna längre och gick runt i en dimma på dagarna. Efter flera nätter utan sömn kontaktade jag läkare för att få sömntabletter. Resultatet blev att han ville sjukskriva mig för akut stress och utmattning.
Då tog jag beslutet att stoppa min medverkan i samhällsdebatten tills jag återhämtat mig. Jag har trots allt under sex års tid jobbat för egen maskin med oberoende journalistik för att avslöja missförhållanden och belysa sådant som går åt fel håll i samhället. Till skillnad från andra har jag inte kollegor och stora mediebolag som backar upp när det stormar. Det har stundtals känts som att jag fört ett enmanskrig mot etablissemanget i Sverige, och ofta har mina avslöjanden fått enorm uppmärksamhet och skapat stor debatt.
Men i kölvattnet följer alltid hoten och hatet, och det sker inte bara i sociala medier. Jag har under åren vid ett flertal tillfällen blivit attackerad när jag rört mig i offentliga miljöer, och i december blev jag misshandlad och rånad i Kronogården mitt under ett reportage.
Detta har jag lyckats hantera under sex års tid, men i slutet av februari tog det stopp. Sedan dess har jag försökt varva ner, fylla dagarna med långa skogspromenader och vara med min familj. Nu känner jag att krafterna börjar återvända. Jag sover bättre på nätterna och känner mig friskare och starkare. Jag känner också att suget efter att ge mig in i samhällsdebatten igen blir större för varje dag som går.
På grund av coronaviruset har jag även medvetet valt att distansera mig från människor så mycket som möjligt. Jag är övertygad om att alla måste ta ansvar att göra det om man har möjlighet. Allt pekar just nu på att situationen kommer att eskalera i Sverige, samtidigt som vissa inte verkar inse allvaret. Dessutom håller Sverige just nu på med ett experiment som kan få ödesdigra konsekvenser om det visar sig att man har fel. Redan nu har vi många fler döda i Sverige än vad Norge, Finland, och Danmark har tillsammans. Var det kommer sluta vet ingen i dagsläget. Det enda vi som medborgare kan göra är att inse allvaret och ta så stort eget ansvar som möjligt.
Personligen håller jag mig hyfsat isolerad och har anmält mig som frivillig om samhället behöver volontärhjälp när det brakar loss på allvar. Jag undersöker även möjligheterna att använda min plattform för att bidra i kampen mot viruset.
Med det sagt, hoppas jag att ni som följer den här sidan har överseende med att jag haft en låg profil i några veckor. Snart är jag i toppform igen och lovar att komma tillbaka starkare än tidigare för att fortsätta vara en blåslampa i baken på våra makthavare.
Ta hand om varandra därute så lovar jag att köra på stenhårt snart igen!
ulsansblogg 
Senaste kommentarer