Vad händer efter Corona ? Nationalekonom Hans Jensevik ger sin bild.

I detta samtal ger nationalekonom Hans Jensevik sin bild av vad som kan bli resultatet av Coronaepedemin. Han har uppfattningen att detta kan bli den händelse som utlöser den priskorrektion som många har väntat på när det gäller aktier och fasta tillgängar. Han tror att det kan bli som krisen i början av 90-talet då en halv miljon löntagare gick ut i öppen arbetslöshet. Det stora problemet är att efterfrågan dyker snabbt och han jämför med den situation han själv hade i sitt eget bolag när kunderna bytte leverantör. Det blir viktigt att snabbt minska mängden personal. Riksbanken har aviserat att man kommer låna ut 500 miljarder till bankerna men vi frågar oss på vilket sätt detta kommer hjälpa företagen eftersom bankerna inte kommer låna ut till bolag om de inte är säkra på att de ska få igen pengarna. Efter att intervjun gjordes har regeringen meddelat att man kommer stötta bolagen med uppskjutna skatteinbetalningar och andra åtgärder som vänder sig direkt till företagen vilket har applåderats av företagare. Vi kommer in på att krisen kan t.o.m. bli värre än den på 90-talet. En orsak är att då var krisen inhemsk medan världsmarknaden var oförändrad. Dessutom har vi idag två miljoner med utländsk bakgrund som har högre arbetslöshet och kan drabbas särskilt hårt av en nedgång. Ett annat problem kopplad till Corona är att sjukvården inte har byggts ut efter början av 90-talet trots att befolkningen har ökat med två miljoner invånare. i början av 90-talet hade vi tusentals respiratorer och annan utrustning i beredskapslager men allt detta har skänkts till Baltikum eller kastats.

Hur minska effekten av Corona – P-O Eriksson ger sin bild.

I detta telefonsamtal får vi möta P-O Eriksson, som är f.d. VD för Sandvik. Han menar att den kanske största risken med Coronapandemin är att åtgärder som vidtas i själva verket kan skada samhället. Det finns en risk att vi får en stor mängd uppsägningar och nedläggning av företag som skulle ha kunnat räddas med rätt åtgärder. Detta kan leda till en kraftig nedgång. Hans bild, när han har lyssnat på personer han har förtroende för, är att de flesta som smittas och som inte tillhör riskgrupperna klarar sig ganska bra. Dessutom kommer stor del av befolkningen ändå bli smittad förr eller senare vilket är oundvikligt. Det viktiga är att skydda personer i riskgrupperna medan resten av befolkningen kan fortsätta arbeta för att hålla igång samhället. Han anser också att samhället tillsammans med företag och anställda ska gå samman i satsning för att rädda bolag över en tillfällig svacka. Han tycker också att det är viktigt att det inte kommer upp exportrestriktioner i olika länder som förhindrar försäljning av viktig sjukvårdsmateriel och annat.

En ny dag i Spanien med begränsad rörelsefrihet

Idag vaknade jag med värk i hela kroppen. Det var svårt att ta sig ur sängen. Normalt brukar vi ta två promenader per dag. Igår blev det inte någon. Vi får ju inte gå ut!

Jag har aldrig längtat så mycket efter en promenad som jag gjorde igår. Jag började räkna hur många gånger som jag måste gå från balkongdörren till ytterdörren och tillbaka för att få den motion som en promenad ger. Insåg att det blir tråkigt och ger mig ingen sol och inga D-vitaminer. Men vi har ju loftgången ute vid hissen! Men det känns lika tråkigt. Kanske trappan 10 våningar ner och 10 upp … hur många gånger? Nej! idag ska jag istället storstäda för att få röra på mig. Hoppas att solen skiner så jag kan njuta av vårmen på balkongen en stund och lyssna på vågskvalpet.

Just nu skulle vi egentligen sitta i en minibuss på väg till Valencia. Vi skulle besöka Las Fallas Fiesta. Det är en stor årligen återkommande festival där våren hälsas välkommen på ett spektakulärt sätt. Vi hade verkligen sett fram emot detta och har planerade att åka dit för snart ett halv år sedan. I tisdags bestämde vi att åka idag på morgonen kl 07,00 och i onsdags fick vi besked att festivalen är inställd. Vi fick tillbaka pengarna för resan men hotellet ville inte avboka (3 nätter). Då hade inte vi förstått att hela Spanien skulle försättas i karantän. Så vi bestämde oss för att hyra en bil, använda hotellrummet och utforska La Mancha – Don Quijotes trakter – som lär vara natursköna. Men det sprack i fredags när hotellet avbokade med pengarna tillbaka. Då hade vi en hyrbil med betald deposition men inget hotellrum. Men hyrbilsfirman var hygglig och vi fick depositionen tillbaka. Här sitter vi nu och tänker på allt som vi skulle uppleva under fyra dagar. Men det kommer väl en tid efter karantänen – som var sagd att vara 15 dagar men nu överväger regeringen här att förlänga den.

Men alla är snälla, trevliga och hjälpsamma. En person på vårt sociala forum erbjöd sig att köra dem som har långt till affären för att handla. Igår ringde grannen, tandläkaren, på dörren och överräckte två munskydd med orden: ”It´s for you. If you need anything we are there!” sa hon och pekade på deras lägenhetsdörr. Appropå munskydd läste jag igår:

Ansiktsmasker i beslag Guardia Civil har beslagtagit 150 000 ansiktsmasker från ett företag i Alcalá La Real, i Jaén. Det rör sig om en fabrik som bland annat producerar upp till 80 000 masker om dygnet och som de senaste månaderna exporterat sjukvårdsutrustning till både Kina, Sydkorea, Marocko och Tyskland. De beslagtagna maskerna har skickats direkt till sjukhuset Infanta Sofía i Madrid, där det råder stor brist på utrustning.

Jag läste också att Spaniens militära katastrofenhet UME sätts in:

I nuläget tas 1.100 soldater i anspråk för att förstärka säkerheten och arbeta med desinficering på järnvägsstationer, flygplatser och i hamnar.

UME-trupperna består av 3.500 militärer som är specialiserade på akut och katastrofvård, de är också specialister på att arbeta i förorenade miljöer och sanera platser som byggnader, fordon och flygplan. De har också erfarenhet av att sätta upp tält och ta hand om offer med allehanda skador, något som de fick göra vid jordskalvet i Lorca 2011.

I Málaga finns nu 110 UME-soldater och 24 fordon från basen i Morón de la Frontera (Sevilla), de finns på flygplatsen, järnvägsstationen och i hamnen.

I skrivande stund finns de utplacerade i åtta autonoma regioner: Madrid, Castilla y León, Castilla-La Mancha, La Rioja, Andalusien, Valencia, Aragonien och Kanarieöarna och under dagen kommer deras närvaro att utvidgas till andra provinshuvudstäder.

Nu har landet stängt gränserna. Många nordbor som bor här på sydkusten under vinterhalvåret har bilat hit – med personbil eller husbil. Nu vet de inte hur de ska kunna ta sig hem. Frankrike kanske stänger gränsen, Portugal och Tyskland och Danmark har gjort det. På vårt sociala forum diskuterades detta igår kväll. Någon hade skrivit till ambassaden men hade inte fått något svar.

Oss går det inte någon nöd på – mer än rörelsebehovet. Vi har små butiker i huset intill och frysen fylld. Som pensionärer har vi inga tider att passa. Planerat hemresa om ett antal veckor men … skulle det dra ut på tiden så kan vi säkert få hyra lägenheten (eller någon annan) lite till!

Så läser jag på Tomatklubben om att någon var bekymrad över att ha fått blomflugor på sina tomatplantor. Jag blir full av skratt och tänker på alla triviala problem som finns i världen. Även i bekymmersamma tider måste man få ha roligt. Det är just det som gör att man överlever. Så jag hoppas att ingen tar illa upp av denna bild: