I dag berättar Arnt Folgerø om hur livet bland passagerarna ombord på Hurtigruten förändrats.
Jag befinner mig ombord på Hurtigruten, kustens stadiga arbetshäst, som plöjer sig en väg genom Foldas höga vågor, på det oroliga havet mellan Rørvik och Fosen. Öppen sjö ger fritt lopp åt den sydvästliga kulingen. Den hugger tag i fartyget, som under mellandagarna stampar sig fram i den svarta decembernatten. Jag är glad över att ha fått en hytt på det näst nedersta däcket. Det gungar inte så kraftigt här nere mot botten av fartyget, där jag ligger och läser tidningar och väntar på att sjösjukan ska ta mig. Jag gruvar mig redan. Det är förvarnat om dåligt väder och kuling från sydväst, dåliga nyheter för en man som lätt blir illamående och sjösjuk. När som helst kommer jag att kräkas, tänker jag, där jag ligger och väntar på att bli illamående, när fartyget reser sig…
Visa originalinlägg 2 779 fler ord
Feb 19, 2020 @ 16:38:19
Lite kul att läsa om Norge. Vårt broderland. När han nämner namnet på de värsta vänstermänniskorna i Norge inser jag hur lite jag följer vad som händer i Norge. Jag läser ju ändå rätt så mycket men detta verkar inte rapporteras i vanlig media. Norge blir mest Fremskrittspartiet, Erna Sohlberg och lite annat. Inget på djupet. Nåväl jag har fullt upp med de svenska löven. Inte de som på hösten ligger på spåren och förhindrar tågen att komma i tid utan de politiska löven. Som förhindrar framsteg i vårt land.
GillaGilla