Bensin en efterfrågad vara

När bensinpriset höjs så kommer de skrupelfria människorna fram – de som inte vill betala för sig eller kanske vill tjäna pengar på bensinen. Jag borde egentligen inte bry mig eftersom jag inte har någon bil. Men ändå … jag kan inte låta bli att fundera över om beslutsfattarna har den minsta aningen om vad de ställer till med!

Den som tankar betalar tre olika skatter: koldioxidskatt, energiskatt och moms. Idag utgör dessa skatter, som ofta kallas bensinskatt i dagligt tal, omkring 60 procent av priset vid pumpen. Momsen på bensin, som infördes i mars 1990, betalas på hela priset inklusive koldioxid- och energiskatt. Det betyder att man i praktiken betalar skatt på skatten.

Skatten på bensin har höjts i många steg genom åren och motiven har varierat. Numera handlar det om klimathotet, men historiskt sett har man också pekat på helt andra saker, till exempel behov av ökade resurser till arbetsmarknadspolitiska åtgärder, satsningar på ubåtsjakt och omstruktureringar av SJ och Banverket.

Ända fram till budgetåret 1980/81 var bensinskatten öronmärkt för olika ändamål inom trafikområdet, såsom byggnation och underhåll av vägar. Idag finns ingen sådan koppling utan de intäkter som bensinskatten genererar går direkt till den gemensamma statskassan. Detta läser jag om här.

Genomsnittspris på bensin och skatt, november 2019

• Produktkostnad och bruttomarginal: 6,01 kronor/liter 
• Moms på bensinen*: 1,5 kronor

• Energiskatt**: 3,95 kronor/liter 
• Koldioxidskatt**: 2,62 kronor/liter
• Moms på skatten*: 1,64 kronor

Allt detta sammanräknat blir:

• Pris vid pump: 15,74 kronor/liter
• Varav skatt: 9,73 kronor/liter
• Skattens andel av priset: 61,8 procent

Källa: Svenska Petroleum & Biodrivmedel Institutet och egna beräkningar.
* 25 procentig moms.
** Tidigare var 5 procent av bensinen undantagen koldioxidskatt på grund av etanolinblandningen. Visst skatteavdrag gjordes även för energiskatten. Den första juli 2018 slopades dessa avdrag så att 100 procent av bränslet nu träffas av de båda punktskatterna. Dock sänktes punktskatterna i motsvarande utsträckning för att kompensera de slopade avdragen.

Priset höjdes ju vid nyår och nya höjningar kommer varje år. Det har ju våra makthavare beslutat om:

Prognos – så ökar bensinpriset

2019: 15,96 kronor (mitten av september).
2020: 16,31 kronor (+ 0,35 kronor i skatteuppräkning och reduktionsplikt).
2021: 16,91 kronor (+ 0,60 kronor i skatteuppräkning och reduktionsplikt).
2022: 17,53 kronor (+ 0,62 kronor i skatteuppräkning och reduktionsplikt).
2023: 18,16 kronor (+ 0,63 kronor skatteuppräkning och reduktionsplikt).
2024: 18,84 kronor (+ 0,68 kronor skatteuppräkning och reduktionsplikt).
2025: 19,54 kronor (+ 0,70 kronor skatteuppräkning och reduktionsplikt).

Fotnot: Reduktionsplikten är för 2019 2,,6% och ökas gradvis till 15% 2025. Koldioxidskatt och energiskatt höjs enligt lag med KPI plus två procentenheter.  Källa: Skattebetalarnas förening / Expressen

Nog med siffror. De är inte roliga. Men det är inte verkligheten heller. Samtidigt som priset höjs och efterfrågan blir större så kryper de fram – de som inte själv vill betala!

Ovanstående läste jag på Facebook igår. Det är inget nytt! Det har funnits de som har slangat bensin under mycket lång tid. Men under senaste månaden har jag läst om detta i Oskarshamnstrakten. Uppretade människor har råkat ut för tankborrning och uppmanat andra att vara vaksamma.

De flesta bilar har ju idag lås på tanklocket. Därför borrar de simpla tjuvarna hål i tanken. Det innebär att bilen inte kan användas förrän en ny tank är ditsatt. Bilen måste kanske bärgas från platsen till verkstaden. Det blir en kostsam historia!

När nu polisen uppmanar människor att ha koll över varandras fordon innebär det att polisen inte klarar av situationen. Är det medborgarpatrullering som gäller? Allt detta för att skatterna hela tiden höjs på en produkt som är relativt billig! Har beslutsfattarna en aning om vad de ställer till med?