
Igår skrev Ivar Arpi en otroligt viktig text på SvD. Om livet i offentligheten. Den beskriver livet för en offentlig debattör till höger och skulle kunna vara en text skriven av någon annan med det livet. Så på pricken är den.
En tillvaro så fylld med hot och verbala spyor att man till slut betraktar det absurda normalt. Säkerhetsåtgärder som byggts in i livet så länge att man inte längre reagerar.
Tagga aldrig dig själv i sociala medier. Skriv inte var du äter middag.
Inga bilder på barnen i några sociala medier så att utomstående inte får veta hur de ser ut.
Kan vi posta bilder på semestern på Instagram så att folk vet att vi inte är hemma?
Jag vill först tacka Ivar för den viktiga och otroligt väl skrivna texten. Och publicera mitt bidrag på samma tema. Jag bestämde mig igår.
Idag när jag öppnade Facebook stirrade den här kommentaren på mig.
Feb 10, 2020 @ 09:43:34
Jag känner folk som inte gillar när jag citerar eller hänvisar till Rebecca. Rebecca gör ett fantastiskt jobb när hon letar upp och avslöjar mygel av alla de slag. PK-folket känner sin tillvaro hotad. Därav hatet mot Rebecca. Att de gör som folk som levde på trettitalet i Tyskland förstår de inte.
GillaGillad av 2 personer
Feb 10, 2020 @ 10:22:33
Det historiska förspelet vill de helst inte tala om. Man känner olustiga vibbar att vi kan eller befinner oss i samma stadie vad det gäller upptrappningen av våldet som skedde i Tyskland före 1930. Jag vill ”minnas” att socialisterna på den tiden inte var de bästa vad det gäller demokrati. Vi på Ulsans hoppas att det svenska folket nu är mer ”vaccinerat”mot fascistiska strömmingar om de så kommer från höger eller vänster. Det är inte mycket att säga om Rebecca mer än att hon gör ett fantastiskt jobb och rör om i den socialistiska grytan och den vämjeliga stanken når upp till ytan
GillaGillad av 2 personer