Klockan är åtta minuter över sex en måndagsmorgon. Om det inte vore för gatubelysningen skulle vintermörkret vara kompakt. På en busshållplats vid centralstationen i Borås står ett trettiotal personer och väntar. Det är minusgrader och snålblåst. Människorna liknar en flock pingviner som står uppradade med ryggen mot vinden.
Jag ställer mig sist i raden, som snart fylls på bakom mig. Några minuter senare kommer dubbeldäckaren som under någon timmas tid ska transportera oss till Göteborg. Alla kliver på i ordning. Busskort registreras och resenärerna letar upp lediga säten utan att ett ord yttras. Några väljer att luta sig tillbaka och sluta ögonen för att få en stunds vila. Andra fingrar på sina mobiltelefoner och några plockar upp en dator att balansera på knäna under resan. Vi är en brokig skara människor, men ändå enhetlig. Alla är vi på väg till våra respektive arbetsplatser. Under dagen kommer vi att fylla vår…
Visa originalinlägg 120 fler ord
ulsansblogg 
Senaste kommentarer