Jag – en klimatflykting?

Nej, jag har inte flytt Sverige och jag är ingen klimataktivist. Jag är bara en vanlig människa som tycker att det ska vara gott att leva.

I Sverige är det kallt just nu – snö och minusgrader. I södra Spanien är det 17-18 grader – idag regnigt men för det mesta sol. Jag tycker inte om kylan. Då är det skönt att bo på ett varmare ställe under vinterhalvåret. Här behöver vi inte värma upp vår bostad – mer än några enstaka dagar när temperaturen går ner mot 10 plusgrader. Här mår jag bra. Mina leder värker inte.

Här i värmen äter jag mycket närproducerad frukt och grönsaker. Det behövs inga långa transporter. Vi använder mycket olivolja och lite grädde i maten. Vi rör oss mer med långa promenader i bergen. Jag tror att vi lever ett nyttigare och bättre liv här än hemma i Sverige. Många svenskar skär ner på sin medicinering när de bor här i värmen.

De flesta lever sina liv här på samma sätt som de gjorde hemma i Sverige. Vi köper mat, tillagar den, promenerar, läser, följer med i nyhetsflödet, en del spelar boule och andra spelar bridge, några gympar, andra simmar eller spelarbordtennis, många cyklar eller åker scooter, vissa sitter på caféer eller restauranger, några är intresserade av natur och kultur och andra historia. Vi är olika individer med ett gemensamt – värmen och solen.

Så höjs rösterna. Det är bara de rika skattesmitarna och de sitter hela dagarna med sitt öl- eller vinglas! Fel! Här finns både fattiga och rika. Vissa äger sina hus och andra hyr en lägenhet några månader eller ett halvår.

För några år sedan skrev jag en artikel om att många vill ge en felaktig bild av Spanien-svenskarna ”Vem ger fel bild av svenskar?” Nu är det dags igen! Ikväll visas en dokumentärfilm om ”Det goda livet”. Jag känner inte igen mig det minsta i filmen. Tänker: ”Hoppas att ingen hemma i Sverige tror att det är så vi lever!” Vi har inte vin-, öl- eller snapsglas i händerna varje vaken timma eller ens varje dag. Vi umgås inte enbart med svenskar. Vi pratar med danskar, norrmän, finländare, tyskar, engelsmän och spanjorer när tillfälle ges. Vi sitter inte på café hela dagarna, varje dag eller ens varje vecka. En verkligt förnedrande film! Någon skrev på FB:

Angående SVT-”dokumentären ”Det goda livet”: Som verksam journalist, producent och programledare i 40 år på Sveriges Radio måste jag ställa mig frågan vad du hade för syfte med din film, Per Anders Rudelius. Vill du skildra utslagna människor på Costa del Sol, gör det. Men var i så fall tydlig med det – inte minst för din egen integritets skull. Utnyttja inte intet ont anande människor som ett redskap för att förminska alla de människor som har en fullt fungerande vardag här på solkusten. Det är en respektlös och cynisk hållning som bara konserverar gamla fördomar om svenskar som valt att tillbringa delar av sina liv i södra Spanien – av en eller annan anledning.

Jag läser ungefär 300 kommentarer – alla undrar i vilket syfte denna dokumentär har gjorts. Vad är det som den dokumenterar? Svenska kyrkan? Ett fåtal utslagna? Lycksökare? Ensamma? Men var finns alla vanliga människor som lever vanliga liv i värmen?

En klippa vid Playa Calabaijo. Vi ser en mängd olika bergarter insprängda i klippblocket. Så är det i verkliga livet också Vi är en mängd olika individer med olika egenskaper och intressen som lever i samma samhälle.