Hur många bor i Sverige egentligen?

Svenska folket är kartlagt och folkbokfört sedan lång tid tillbaka. Men hur fungerar det egentligen? Jag blir mer och mer tveksam om detta. Fungerar den svenska folkbokföringen?

En snabb historisk tillbakablick visar att i Sverige började man sporadiskt att föra kyrkoböcker först i början av 1600-talet och det första påbudet om kyrklig personregistrering kom 1608. Men de äldsta bevarade kyrkoböckerna finns i Italien och är från början av 1300-talet. Men redan under romarriket fördes anteckningar om befolkningen. Den första kristna kyrkan förde register över sina medlemmar och antecknade bl a dop och vigslar. Den mest kända skattskrivningen är nog den som den romerske kejsaren Augustus påbjöd. Judafolket stod ju vid vår tideräknings början under romersk överhöghet.

Från 1700-talet och framåt finns kompletta kyrkoarkiv, men det förekommer luckor. De allra viktigaste kyrkoböckerna är födelse- och dopböcker, lysnings- och vigselböcker, död- och begravningsböcker samt så kallade husförhörslängder, där alla invånare i församlingen är inskrivna familjevis. Genom en kunglig förordning år 1894 kom husförhörslängderna att ersättas av de snarlika församlingsböckerna.

Svenska kyrkan hade ansvar för folkbokföringen (då kallad kyrkobokföring) av alla landets invånare, oavsett deras kyrkotillhörighet, fram till 30 juni 1991. Kyrkoböckerna fördes för hand, men under de sista decennierna kunde skrivmaskin användas för vissa typer av handlingar. Parallellt med kyrkobokföringen fanns mantalsskrivningen, som förrättades av skattemyndigheterna och låg till grund för beskattningen.

Den 1 juli 1991 slogs kyrkobokföringen och mantalsskrivningen samman till en enda folkbokföring, som förs av Skatteverket i ett riksomfattande datasystem. Var det då som Sverige tappade greppet om folkbokföringen?

Målet för folkbokföringen i Sverige är att uppgifterna i folkbokföringen ska spegla befolkningens verkliga bosättning, identitet och familjerättsliga förhållanden så att olika samhällsfunktioner får ett korrekt underlag för beslut och åtgärder. Folkbokföringen har betydelse för exempelvis tillgång till förskoleplats, skolgång eller bostadsbidrag. Dessutom är beskattning och rösträtt knutet till folkbokföringsorten.

I Sverige registreras bland annat följande uppgifter om medborgarna i folkbokföringen:

• namn (efternamn, förnamn, eventuella mellannamn, efternamn som ogift)
• personnummer och samordningsnummer
• civilstånd
• make, barn, föräldrar, vårdnadshavare och adoption
• postadress
• födelsehemort och födelseort
• fastighet, lägenhet, församling och kommun där personen är folkbokförd
• medborgarskap
• särskild postadress
• adress i utlandet
• flyttning till och från Sverige
• dödsfall och gravort

Det har fungerat ganska bra så länge som vår befolkning har anmält vad de gör till myndigheterna. Men jag läser att svensk befolkning just nu 2019 uppskattades att vara 10 281 189 personer. Uppskattas? Vet de inte – trots vår noggranna folkbokföring från vaggan till graven?

Naturligtvis finns det många människor som vår folkbokföring missar! Det finns ju :

• de som bor och arbetar eller studerar i ett annat men fortfarande är skrivna i Sverige.
• de som bor vissa tider i Sverige och resten av tiden utomlands.
• de som bor utomlands men vill ha kvar de svenska sociala förmånerna.
• de som befinner sig i Sverige utan att tala om det för de svenska myndigheterna.
• den fria rörligheten inom EU.
• svenskar som bor i Sverige men jobbar i Danmark eller Norge.
• tyskar och danskar som har sommarstuga i Sverige.

Det finns säkert många andra som myndigheterna missar. Hur många bor t ex i utanförskapsområdena? Hur många gatubarn har vi eller hur många befinner sig här illegalt. Det gick att registrera en homogen och lydig befolkning. Men nu? Hur kan myndigheter planera med uppskattade underlag? Hur är det med beskattning och rösträtt? Har folkbokföringen likt en mängd andra samhällsfunktioner krackelerat? Är det 10 281 189 personer – det antalet som SCB gav mig idag – som befinner sig i Sverige idag eller är det fler eller är det färre?

Sensommaren 2016 besökte jag min son som då bodde i ett utanförskapsområde i Göteborg. Det första jag såg då jag kom in i trappuppgången var namnskyltarna. Eller egentligen var det bara remsor av maskeringstejp. Det fanns 5-6 st på varje dörr med utländska namn på. Jag frågade sonen om det bara var utlänningar som bodde i trappuppgången – förutom honom. Han svarade att det visste han inte. Han såg ju aldrig någon där.

Men sen berättade han att han en dag hade fått brev från Migrationsverket. Det innehöll ett sk LMA-kort (tillfällig ID-handling) till någon som påstått att han bor i min sons lägenhet. När sonen ringde Migrationsverket bad de honom riva det och kolla med Skatteverket om personen hade skrivit sig på hans adress. Jodå, sonen hade tydligen en inneboende som han inte visste om. Nu är vederbörande struken från sonens adress.

Men ungefär samtidigt började någon att använda sonens identitet till att köpa hämtpizzor och handla på olika ställen där fakturan skickas via Klarna. Nu har min son och Klarna gjort en överenskommelse. Varje gång någon handlar i hans namn via Klarna så ringer de upp honom och frågar var han befinner sig och om han vill genomföra ett visst köp. Senaste gången var det någon som försökte köpa något för ca 6000:- i sonens namn.

Vad är det som händer i landet som hade ordning och reda? Det känns otroligt löjligt att vanliga hederliga svenskar ska beläggas med en mängd förbud. Samtidigt kan nya skrupelfria invånare skriva sig på vilken adress som helst och kapa andras identiteter.

Igår tittade vi på
Lördagsintervju 67 med Christer Bigander om TV4 fake och asylbedrägerier. Jag känner mig uppgiven! Det har pågått så länge men de styrande förnekar och vet ingenting. De gör ingenting mer än pratar. Det räcker inte! Nu kräver vi hårdare tag!