Mikael Wilgert talar med Sverker Olfsson om klimatet

Mikael Wilgert, allmänt känd som programledare i Swebbtv, ringer Täppas i Ring P1. Lika lugn och behaglig som vanligt. Han pratar om att Greta Thunberg och hennes mamma, som helt saknar kunskaper, ger de unga klimatångest. Så pratar han om för Täppas att klimatet blir som det blir och vi har små möjligheter att påverka. Bra Mikael! Från 26 april 2019.

Åter en diskriminerad,gravid kvinna

Var och en bör ta ansvar för sin egen situation. Ett erbjudande av vissa tjänster gentemot ett företag bör man inse att det kan möta på patrull om man inte har förmågan att leverera till näst intill 100 %. I det svenska samhället tycks det som att vissa rättigheter är viktigare än skyldigheter.
Ärlighet varar längst och att erbjuda sina tjänster på marknaden och med vissa skavanker kanske inte kan ses som det mest positiva.

Pinglans Tankar - den ej politiskt korrekta bloggen

Lovisa Odén fick ett jobb som hon tyckte passade henne som handen i handsken.
När hon sedan berättade för arbetsgivaren att hon var gravid menar hon att företaget avbröt anställningsprocessen.
Då bestämde Lovisa sig för att stämma företaget som menar att hennes graviditet inte var orsaken.
– Jag kände att jag blev diskriminerad, säger Lovisa Odén.

https://www.expressen.se/nyheter/gravida-lovisa-21-nekades-jobb-diskriminerande/
Vaddå menar? Hände det tvärt, eller är det något Lovisa tolkade på det sättet? De kan ju ha avbrutit processen eftersom tjänsten dragits in eller de hittade någon annan innan sista datum. Eller helt enkelt hittade en annan kvalificerad.

Jag har sökt många jobb och sett det mesta. Allt från att de inte hör av sig över huvud taget till att de drar in tjänster innan man ens hunnit få iväg långt innnan sista datum för att tjänsten plötsligt dras in.

I detta fall verkade de ha gått ganska långt med henne. Det…

Visa originalinlägg 153 fler ord

En annan Sverigebild – vi pratar hellre om sex än om levnadsstandard

Minst ett gapskratt om dagen! Idag har jag nog nått den kvoten! Jag läste en spansk artikel om hur vi svenskar uppfattas och nickar lite igenkännande.

Om du närmar dig Stockholms mest fashionabla stadsdelar så kan du inte fråga dem om hur mycket de tjänar. Detta beror på en moralisk kod som är förankrad i nordiska samhällen.

Även om vi alla tillhör den stora och forntida kontinent som kallas Europa , är sanningen att Norden är i Medelhavsländernas ögon lite utlänningar. Vi föreställer oss blonda och punktliga, deprimerade människor som är kalla, lyssnar på metall, läser mycket och badar i fjordar. Och om vi fokuserar på Sverige , förmodligen kommer ordet som i stora bokstäver kommer att vara vårt huvud ” IKEA ”, men är de verkligen så annorlunda än oss?

Ja.! Utöver den spanska skälmskheten eller skatterna, som kan skilja oss vid vissa tillfällen, är det ett sätt att vara, inneboende hos svenskarna, som verkligen lockar vår uppmärksamhet: om du är rik kan du aldrig skryta med det. Det är praktiskt taget ett tabu , något som utan tvekan överraskar oss mycket.

Ja, det är den svenska Jantelagen som beskrivs i artikeln. Sverige benämns bland de tio länderna med världens högsta inkomst per capita och vår ekonomi hamnar på 33: e plats, enligt artikeln. Vi är påverkade av neutralitet under de två världskrigen. Detta har bidragit till att förbättra våra livsvillkor. Många globala företag har sett sin vagga i Sverige t ex IKEA, Ericsson, Volvo eller Nobel ). Svenska folket är välutbildat. Men svenskar talar inte om sitt överflöd.

När vi betalar hyran för lägenheten i Spanien säger kvinnan på kontoret: ”Så mycket pengar har inte jag!” ”Jag kan ordna städhjälp till er,” säger mäklaren. Men … vi brukar ju faktiskt städa själv! Hemma i Sverige städar vi upp vår egen skit! Vi lagar vår egen mat! Går själv och handlar. Vi lever inte överdådigt även om vi har en slant över.

”Jag vet inte varför jag borde säga dig”, ”Jag tycker inte att det är lämpligt”, ”Jag tjänar inte mycket ändå, jag har ett normalt jobb”, är några av de svar som medborgarna kan ge dig. Medan det i många andra länder i världen är mer än naturligt att fråga hur mycket du tjänar på jobbet, klaga eller skryta (när det finns skäl) för din levnadsstandard, är sanningen att i Sverige är det helt annorlunda, och det beror på en kod Nordisk kulturell kultur djupt förankrad i samhället känt som Jantelagen.

Ja, naturligtvis är det kära Jantelagen som präglar oss. Den tynger hela tiden på våra axlar. Den tynger så mycket att ”Jag tycker det är ganska intressant att de flesta svenskar känner sig mer bekväm att prata om sex än om deras levnadsstandard,” skriver artikelförfattaren. Vi har ju lärt oss ”den svenska synden” förpliktar! Sex pratas det om i medierna. Kulturmaffian går i bräschen! Det första barnet lär sig är: ”Jag är ett hen! Det finns inget han eller hon!” Förskolan, skolan och barnprogrammen sätter en ära i att tala om sexuella avvikelser och genustrams. Visst blir vi präglade!

Politikerna har hjälpt Jante med att tynga ner våra axlar. Idag läser jag en debattartikel skriven av två ministrar:

Sverige har en stolt tradition av en restriktiv alkoholpolitik, en tradition med ett brett folkligt stöd. Det är en väg vi har valt för att vi vet vilka skador alkohol kan leda till. Det handlar inte minst om att begränsa det våld, både på gator och i hemmet, som sker till följd av alkohol. Vi har bestämt oss i Sverige för att vi gemensamt tar ansvar för att den som lever med ett beroende inte ska ha fri tillgång till alkohol.

Politikerna bestämmer! De bestämmer att ha kontrollen över skatt och och avgifter på alkohol. Pengarna ska hamna i statskassan! Det är så deras ansvar ser ut! De bryr sig inte om hembryggt äppelvin, den hemkörda skogsstjärnan eller alkohol inköpt i utlandet. De vet ju att de inte bryr sig det minsta om följderna av alkoholruset. De vill bara ha in mer pengar till statskassan.

I Spanien kan jag köpa alkohol i vilken affär som helst – om jag vill! Jag kan sätta mig på en uteservering och ta ett glas vin. Jag ser aldrig berusade människor eller våld i samband med alkohol. Men Jante har ju inte tryckt ner spanjorerna! Här har individen ansvar för sin alkoholkonsumtion.

Jantelagen är en fiktiv lag som mynts av den danska författaren Aksel Sandemose i sin roman ”En flykting över dess gränser” (1933), där han beskrev den tidens samhälle baserat på kollektivt välbefinnande och social jämlikhet. Som om det var religiösa dogmer, har det några regler att följa för att inte falla i snobberiet att tro dig överlägsen: ‘ du ska inte tro att är något ‘ (du borde inte tro att du är speciell), ‘ du skall inte tro att du är förmer än vi ‘(du får inte tro att du är viktigare) eller’ du ska inte tro att du är klokare än vi ‘(du ska inte tro att du är smartare än de andra).

Jantelagen upprätthåller balansen i samhället. Ingen ska känna sig obekväm och det mesta ska vara homogent. Jante-lagens förvarare håller hårt på att husen är målade med falu-rödfärg , vi klär oss enligt vissa klädkoder, äter mammas köttbullar, pratar lagom högt och framförallt gör allt lagom. Men hur passar Jante in i konceptet en allt mer globaliserad och digitaliserad värld? Är det dags att skrota Jante?