Tror inte regeringen på sin egen politik? Jag ställer mig frågan efter att ha läst finansministerns egna kommentarer till höstbudgeten. Hon framhöll också att effekterna av skatteförändringen ”kommer att öka klyftorna” mellan kvinnor och män. Hon lägger alltså fram en budget som hon anser missgynnar kvinnor!
– Det är klart att avskaffa värnskatten är dåligt för inkomstskillnader.
I tidigare prognostexter konstaterar regeringen också att kvinnors arbetsinkomster bara uppgår till 76 procent av männens (2017) och att de dessutom är förlorare i fråga om kapitalinkomster, där kvinnors inkomster 2017 uppgick till knappt hälften av männens.
Värnskatt, värnskatt, värnskatt går som ett rött skynke i dagens kommentarer kring budgeten. Men vad är egentligen värnskatt? Vilket syfte har den? Vad händer nu om riksdagen röstar för budgeten och värnskatten försvinner?
Värnskatten blev en del i saneringen av de offentliga finanserna och infördes i Sverige från och med inkomståret 1995. Den innebar att den statliga skatten för inkomståren 1995–1998 höjdes från 20 till 25 procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten över viss nivå.
Värnskatten ersattes från och med 1999 av en ny förhöjd statlig inkomstskatt på 5 procentenheter för inkomster över viss nivå. Denna kallas dock fortfarande för värnskatten i dagligt tal. Idag betalar ungefär 400 000 svenskar värnskatt. Det är de som har inkomster över 703 000 kr per år eller 59 000 kr per månad. Staten får in ca 6 miljarder i värnskatt.

Av ovanstående kan man utläsa att värnskatten utgör ca 0,27 % av statens skatteintäkter. Den är mycket mindre än kapitalinkomstskatten, bolagsskatten, momsen eller övriga skatter (som t ex miljöskatter, flygskatt, bensinskatt och liknande.
Ja, det är mest män som har betalat in dessa 6 miljarder. Hur jämställt har det varit? Dessa män har ju utbildat sig mer, arbetat mer och fått högre löner. De har straffats för sina kunskaper och sin egen vilja att ta ansvar. De har straffats för att de har satsat och visat initiativförmåga. De har inte fått högre lön för att de är män! Ändå säger Magdalena Anderson:
En tredjedel av medlen går till män i den högsta inkomstgruppen. Det kommer att öka klyftorna.
En tredjedel? Det innebär att 2 miljarder av värnskatten och den totala skatten betalas idag av män i de höga inkomstgrupperna. 0,09 % av de totala skatteintäkterna! Pengarna har dessa män själv har tjänat ihop. Det är ingen kostnad för staten – enbart en missad intäkt! Hur kan finansministern påstå att detta kommer att öka klyftorna?
Det måste naturligtvis vara lönsamt att jobba – oavsett kön. En av drivkrafterna för att satsa lite extra är just lönen. Det är inte könet som avgör vad man vill satsa på. Kvinnor och män har exakt samma möjligheter då det gäller utbildning, söka jobb, ta ansvar, förhandla om lön osv. Det är snarast en prioriteringsfråga. Antagligen är det så att kvinnor prioriterar mjukare värden. Lönen är inte avgörande. Men då ska man inte sen använda ord som orättvisa eller ojämställt. Var och en gör sina personliga val. Ingen ska straffas rent skattemässigt pga yrkesval och karriär.
Den feministiska regeringen har själv lagt fram detta budgetförslag. Ändå talar finansministern om att den ökar klyftorna! Antingen är det tomma ord eller så visar regeringen åter en gång handlingsförlamning.
Vad vinner en regering på att ständigt peka ut klyftor mellan kvinnor och män eller mellan fattiga och rika? Detta är feminismen i ett nötskal. De saknar framåtanda och ägnar mer tid åt att gnälla över orättvisor.

Senaste kommentarer