3 minuter efter att regeringen hade lagt ut på sin sida att utrikesminister Margot Wallström kommer att avgå i närtid, läste jag de första kommentarerna. De var inte nådiga mot Margot.
Hon har varit en minister som tycks ha gjort sig ovän med de flesta länderna, använt sin makt för personliga syften, slösat med skattemedel och slarvat med redovisning på hur pengarna har använts. Hon verkar knappast ha arbetat för att ge Sverige ett gott renommé utomlands.

I kommentarsfälten jublade människor över hennes avgång. Många skrev att de skulle fira ikväll. Går det att ha en minister som inte är omtyckt av folket? Ja, det går tydligen! Har vi några nuvarande ministrar som är omtyckta? Jag kan inte hitta någon.
Jag tänker tillbaka. Visst har vi haft en mängd ministrar som vi har tyckt om av olika anledningar. De allra första som jag minns är Tage Erlander och Gunnar Sträng. Ingvar Karlsson var också en duglig minister. Men om jag bara letar i minnet efter utrikesministrar som har gjort avtryck i mitt minne hittar jag Karin Söder, Sten Andersson, Anna Lindh, Bosse Ringholm, Carl Bildt m fl. Som jag kommer ihåg så gjorde de ett bra jobb. Det var få människor som tyckte illa om dem.
Vad beror det då på att våra ministrar och då i synnerhet Margot är så hatade? Jag kan hitta många orsaker! Arrogans, maktfullkomlighet, saknar ödmjukhet, saknar lyhördhet, drivna av egenintresse för att ta några exempel. Varje minister bör sätta svenska folkets intresse i första rum. Ingen i nuvarande regering gör detta.
När svenska folkets intresse inte sätts i första rum så vänder folket ryggen åt dem, häcklar, ironiserar och ibland hatar. Alla makthavare som inte har varit populära har omgett sig med narrar eller gycklare som har roat på deras bekostnad. Svenska folket behöver detta för att överleva en hatad regering!

Senaste kommentarer