Lördagsintervju 52 med Elise Rydahl som är fd. vänsteraktivist (sk. ”nyttig idiot”)

Bakom kulisserna

Den här intervjun tycker jag att ni alla ska lyssna till och begrunda. Den speglar i mycket det samhälle vi har idag och vart vi är på väg, om ingenting görs.

Termen ”nyttig idiot” används för att beteckna dem som inte förstår, att de utnyttjas av en speciell rörelse så att de ska uppnå deras syften.

View original post

WHAT IS HAPPENING IN MALMÖ? Crime, confusion and opinions

Lever vi i en modell eller i verkligheten?

Människor har alltid varit beroende av vädret. Jordbruket, sjöfarten och fisket har alltid varit helt beroende av det. Därför har människan i tusentals år försökt förutspå väder­gudarnas nästa drag.
I början byggde prognoserna bara på observationer och några enstaka mätningar. Idag bygger man sina prognoser på modeller.

Jag hittade en del historiska fakta kring väderkunskap:

”Under cirka 2000 år byggde i stort sett all väderkunskap i Europa på verket ”Meteorologika” av den grekiske filosofen Aristoteles från omkring år 340 f Kr.”

”Ingen visste att luft faktiskt väger något förr­än italienaren Evangelista Torricelli uppfann kvicksilverbarometern år 1643. Han lade märke till att en kvicksilverpelare var högre vid vackert väder än i storm och regn. År 1714 kom Gabriel Fahrenheit på idén att mäta temperaturen i luft och vatten med en kvick­silvertermometer. Även den teorin grundlades på 1700-talet, då schweizaren Daniel Bernoulli gav ut verket ”Hydrodynamica”.”

”År 1783 genomförde Jacques Alexandre Charles den första flygningen med en vätgasfylld ballong. Hans uppfinning visade sig vara perfekt, när man skulle samla in meteorologiska data från atmosfären. Eftersom ballonger var utlämnade åt vädergudarnas nycker skickade emellertid de första ballongflygarna upp små testballonger innan de själva lyfte.

”Amiral Francis Beaufort föreslog år 1806 att man skulle ange vindstyrka i en skala om 12 grader, den s k Beaufortskalan, vilket gav meteorologerna en gemensam referens. När telegrafen kom något sena­re på 1800-talet blev det för första gången praktiskt möjligt att inhämta väderdata från större områden och t ex utfärda stormvarningar. År 1849 byggde Smithsonian Institution upp ett meteorologiskt nätverk över hela USA. Liknande samarbeten mellan meteorologer föddes i Europa under halvseklet därefter.”

”År 1922 presenterade britten Lewis Fry Richard­son i sin bok ”Weather Prediction by Numerical Process” ett antal formler, som gjorde att man kunde beräkna morgondagens väder någorlunda säkert. Kruxet var bara att det tog 24 timmar att utföra de komplicerade uträkningarna – morgondagen hade alltså redan passerat innan väderprognosen var klar. Richardson planerade att samla 64000 meteorologer på en plats, så att de kunde göra var sin del av uträkningen, men det blev aldrig av.”

”Meteorologerna fick tillgång till ännu bättre data, när två forskare år 1927 sände upp meteorologiska mätinstrument i en ballong försedd med radiosändare. Mätningarna skickades tillbaka trådlöst – världens första radiosond hade sett dagens ljus.”

”När de första datorerna kom på 1950-talet kunde man göra väderprognoser för ett helt dygn framåt. Men eftersom de tidigaste ”elektronhjärnorna” bara hade en bråkdel av moderna datorers ­kapacitet, tog beräkningarna fortfarande nästan 24 timmar. Meteorologiska uträkningar är mycket komplicerade och kan därför med fördel skötas av datorer. Meteorologin var därför en starkt bidragande orsak till datorernas snabba utveckling.”

Det är där vi befinner oss idag. Datormodeller talar om vilket väder vi ska få – prognoser som oftast inte stämmer med verkligheten. Ibland undrar man om meteorologerna använder kristallkulan, kaffesump eller fiskmagar. Igår läste jag:

Åska, regn och mulet – men i SMHI:s prognos skiner solen.
Felet beror på mätinstitutets vädermodeller.
– Det har varit väldigt osäkra prognoser i och med den luft vi har befunnit oss i, säger Charlotta Eriksson, meteorolog vid SMHI.

Vilken överraskning! SMHI har upptäckt att vi har luft omkring oss. Modellerna blir aldrig bättre än de data som stoppas in i dem! Glömmer man vissa parametrar och indata så blir det missvisande resultat. Kunskapen om detta har tydligen inte blivit större de senaste 200 åren. Redan i början av 1800-talet var man medveten om vindens betydelse. Till SMHI:s försvar kan jag säga att naturen är nyckfull och gör som den vill. Den bryr sig inte om SMHI:s modeller!

Tillförlitliga vädermodeller finns tydligen inte att tillgå! Hur är det då med klimatmodellerna? Har de samma dåliga parametrar och indata? Ändå är det dessa klimatmodeller som ligger som grund för att ledande politiker tar en mängd beslut som drabbar oss medborgare! Kommer de, om några år, att säga: ”Vi har varit naiva och blivit lurade av lobbyister för klimatprodukter! Vi trodde på deras spådomar!”