Varför vill de att vi ska skämmas? Vissa dagar känns det som om de vill att jag ska skämmas för att jag lever. Andra dagar ska jag skämmas för allt som jag säger, skriver, äter, dricker eller om jag flyger eller åker bil. Jag ska också skämmas över att jag hushållar med mina pengar så att jag får en slant över att använda till mitt välbefinnande.
Nu läste jag en krönika om att varje svensk köper 50 klädesplagg per år. Vem köper så mycket kläder? Inte jag iallafall. Vad räknas som kläder? Underkläder, strumpor eller ytterplagg? Om jag räknar med mina underkläder och strumpor så har jag köpt 6 plagg det senaste året och 7 plagg förra året. Det måste vara någon annan som köper alla de andra kläderna. Så jag kommer inte att skämmas når jag köper ett nytt klädesplagg.
Krönikören hade köpt en ny blus. När hon kom hem så upptäckte hon att den var gjord av polyester. Vadå? Kollar hon inte innan hon köper? Polyester – syntetmaterial gjort av olja! Usch och fy! Släpper ut microplaster i vattendragen när man tvättar. Jag vill bara uppmana krönikören att tvätta i tvättpåse eller fylla tvättmaskinen samt tvätta vid lägre temperatur för att minimera utsläpp.
”Jag skulle ha köpt en bomullsblus i stället, men frågan är förstås om den hade varit bättre för miljön. Bomullen besprutas med bekämpningsmedel och framställningen kräver enorma mängder vatten. För att producera ett kilo bomull kan det krävas mellan 10 000 – 20 000 liter vatten.” skrev hon.
Bekämpningsmedel och konstgödsel används inom nästan all odling idag – iallafall då det gäller stordrift. Då det gäller vattenmängden blir jag full i skratt. Har hon aldrig hört talas om vattnets kretslopp? Jag lärde mig om det i grundskolan.
”Vattnet på jorden används om och om igen i ett evigt kretslopp. Allt börjar i havet där vattnet avdunstar från havsytan och stiger upp i atmosfären som vattenånga. Vattenångan kondenserar och bildar moln. Vinden för in molnen över land där de stiger uppåt och förtätas ännu mer. När vattenångan kyls ner bildas små vattendroppar. Desto kallare luften blir, desto tätare och tyngre blir molnen.
Till sist är vattendropparna så stora och tunga att de faller ner. Nederbörden som kommer samlas upp i sjöar, varifrån vattnet åter kan avdunsta och bilda moln eller sippra ner till grundvattnet. Till sist når vattendragen havet.”
Vattnet förbrukas inte vid bomullsodlingen utan sugs upp av växten och går så småningom ut i luften och faller ner som nederbörd. Ja, det behövs kanske bevattning vid odlingen men det beror på utdikningar och att nederbörden kanske inte faller på samma plats. Men vattnet finns kvar på vår planet.
Den räddhågsna krönikören skulle kanske ha valt ett plagg av viskos eller Lyocell, tyger som framställts ur träråvara. De är starka och tvättåliga och har god förmåga att transportera fukt. De blandas ibland med bomull, lin och polyester. Men baksidan är ju förstås att man använder kemikalier vid framställningen av dessa tyger.
Mitt råd till krönikören blir att hon inte behöver köpa 50 nya klädesplagg om året och att hon inte behöver försöka ge oss andra dåligt samvete om vi vill köpa nya bomullstrosor. Jag avgör själv vilka klädbehov jag har.
Rasmus Dahlstedt 
ulsansblogg 
Senaste kommentarer