Ännu en gång läser jag rubrikerna: Dålig arbetsmiljö gör kvinnor sjuka! Ännu en gång tänker jag: Fel, fel, fel! Men Riksrevisorerna har ju noterat att kvinnor är sjukskrivna nästan dubbelt så mycket som män. Skillnaden har dessutom ökat ända sedan 1980-talet. Vad beror det på? Själv tror jag att arbetsmiljön har minst påverkan. Orsaken är snarare den moderna kvinnans livsstil!
Den teoretiska arbetstiden i Sverige för den som arbetar heltid är 40 timmar per vecka eller 2 080 timmar om året – det gäller både kvinnor och män. Men den faktiska arbetstiden per sysselsatt är betydligt kortare, för år 2017 var den 1 609 timmar. Faktisk arbetstid är den tid som blir kvar när ledighet, semester, sjukfrånvaro och annan frånvaro som sysselsatta har rätt till enligt lag eller avtal har räknats bort. Året består av 365 dagar gånger 24 timmar dvs 8760 timmar. Vi tillbringar alltså ca 18,4 % av vår totala årstid på arbetsplatsen!
Hur kan man då vara så övertygad om att det är arbetsmiljön som ger psykisk ohälsa? Kan inte den övriga 81,6 %-en av vår tid vara orsaken? Det är ju inte ens 1/5-del av vår tid som tillbringas på arbetsplatsen! Vad gör vi med resten av tiden? Sover 8 timmar per dygn dvs 2920 timmar. Alltså mer än vad vi jobbar. Resten av tiden – drygt hälften – ägnar vi åt att äta, sköta hygienen, umgås, motionera, roa oss, osv. Alltfler lägger stor del av sin tid på sociala medier. Varför skyller vi då den psykiska ohälsan på arbetsmiljön?
Jag kom att tänka på några rader ur låten ”Mamma är lik sin mamma” som Siw Malmkvist sjöng på 60-talet:
”Mamma är lik sin mamma
O drömmarna är fyllda utav trasor
o av hinkar och av lock, och av damm, skräp och plock
och sen vaknar man till alla dessa fasor
Mamma är lik sin mamma
Vi städar, och vi skurar, och vi fejar
dammar av och sköter karl’n
hänger tvätt och snyter barn
och skurar, dammar, städar, diskar, fejar
Så ska man då va älskarinna
har krafter kvar när karln läst jag är kvinna
som en dröm, ljuv och öm
fastän sliten
det ska man va, det kan han ha, mitt upp i skiten”
Kan det vara så … att feministerna fortfarande är lika sin mamma? Lever de fortfarande enligt det gamla könsrollsmönstret med att skura, feja, damma samtidigt som de har lagt till motionera, förverkliga sig själv, umgås på sociala medier, umgås privat, vara trevliga och ovanpå det jobbet? Då är det kanske inte så konstigt att stressen kommer. Dygnet har ju bara 24 timmar.
Många kvinnor har en förmåga att ta på sig allt ansvar själv. Allting kan bara utföras på 2 sätt – antingen kvinnans sätt eller fel sätt! De vågar inte att överlämna feja, damma åt sin partner. Sen stressar de hellre ihjäl sig och skyller på att andra inte tar ansvar och på det stressiga jobbet.
Om dessa kvinnor kunde varva ner, sluta upp med at vara perfekta och inse att livet är för kort för att stressa omkring så hade de kanske mått bättre även på arbetsplatsen.
Senaste kommentarer