Tack utryckningspersonal för att ni finns!

Ännu en gång fick jag bevittna när ambulans och polis gör sitt jobb – lugnt och metodiskt utan att bli störda. Igår kväll såg jag gränspolisen på TV:n. De skötte också sitt jobb på ett föredömligt sätt. Detta handlar om Spanien. Jag vet att spansk polis inte ser mellan fingrarna och kan vara mycket bestämda av sig. Men jag litar på att de sköter sitt jobb! Hur är det då i Sverige? Får vi tro på medierna så fungerar det dåligt.

I utanförskapsområdena kan ambulans, polis, brandbilar och väktare mötas av stenkastning och raketbeskjutning och våld. På andra ställen filmas de när de utför sitt jobb och filmerna läggs ut på sociala medier. Sjukhuspersonal behöver överfallslarm, kunna självförsvar samt ha väktarpersonal i närheten för att de ska kunna utföra sitt jobb. Medierna frossar i detaljer om hur personal som ska tjäna allmänhetens trygghet i svåra situationer tillgriper mer våld än vad nöden kräver. Sekundsnabba beslut krävs och ibland kan det bli fel. Medierna målar hellre ut personal som gör sitt jobb som de stora bovarna än att de skriver om de som ställer till med bråk.

Hur har det blivit så i Sverige? Jag växte upp i ett land där barn uppfostrades till att lita på räddningspersonal. Vi lärde oss att följa polisens uppmaningar och att ta hänsyn och aldrig hindra någon i deras yrkesutövning. Jag har själv jobbat inom vården – men kände mig aldrig otrygg i min yrkesutövning. Men något gick snett! Det blev på 60- och 70-talet fult att uppfostra sina barn. ”Fri barnuppfostran” blev det nya men vi som förstod att detta inte håller kallade denna metod för ”Fri från uppfostran”. Det växte upp en mängd vilsna själar som bara krävde men inte lärde sig att ta hänsyn. Den generationen har inte kunnat uppfostra sina egna barn utan överlåtit detta till förskola och skola. Förskolan och skolan har inte tagit det ansvaret och en mängd ansvarslösa egoister har vuxit upp.

Som ett extra plus kan vi lägga den stora gruppen invandrare som i sina hemländer har lärt sig att bråka och tillgripa våld för att uppnå något. Det ingår i deras kultur att vara högljudda och bråka. De använder sin mobil till att filma vakter och poliser som gör sitt jobb men hoppar över att filma när dessa provoceras till våld. Sen lägger de ut filmerna på sociala medier och skickar dem till medierna som utan eftertanke publicerar. De vänsterblivna som aldrig själv lärt sig något om ansvar spär på berättelserna med våld och rasism.

Politikerna vågar inte ta itu med problemen. Regeringen pratar om resurser till fler poliser. Men vem vill bli polis idag? Vem vill bli trakasserad av bråkmakare, vänsterblivna och medier samtidigt som de inte får befogenheter att ingripa på ett bestämt och resolut sätt? Vem vill bli bespottad och slagen i sin yrkesutövning till låg lön?

Tack alla ni som jobbar i denna uppförsbacke men behåller lugnet och värdigheten! Tack för att ni gör allt ni kan för att vi ska få känna oss trygga!

Migrationsverket hånar oss alla

DET GODA SAMHÄLLET

Bitte Assarmo

Den 11 februari läste jag i tidningen Expressen att Migrationsverket vill stoppa utvisningen av dömda terrorister – av humanitära skäl. Om de misstänkta skickas tillbaka riskerar de nämligen att utstå tortyr och förföljelse.

Jag är fullt medveten om att Sverige numera är – eller i alla fall från myndighetshåll ser sig som – en humanitär stormakt. Men ingår det verkligen i en humanitär stormakts uppgifter att värna terroristers väl och ve? Vi vet alla vad som skedde när myndigheterna underlät att utvisa Rakhmat Akilov. Det var säkert angenämt för honom att kunna gå under jord i Sverige, och till och med dra in pengar på att svartjobba hos en viss underhållare och dennes svåger, men för oss andra? Not so much. Särskilt inte för hans offer och deras anhöriga, när han genomförde sitt terrordåd på Drottninggatan för snart två år sedan.

När Migrationsverket nu motsätter sig utvisning av…

Visa originalinlägg 672 fler ord