Det är bråttom nu

Igår kunde vi läsa att höghastighetståg blir av – vare sig Moderaterna vill eller inte. Det var  infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) som sa att det inte går att vänta längre.
– Det är viktigt att vi i närtid, under den här mandatperioden, sätter ner foten om byggandet av den nya stambanan, sa han, enligt SVT.

Jag blir både förvånad och upprörd. Det vore kanske bättre att se till att dagens infrastruktur fungerar. Trafikverkets egen statistik visar att 1/10-del av persontågen inte passar tiden.

Ännu värre blir det när det gäller långdistanståg. Under sommarmånaderna var det bara 6-7 tåg som kom i tid. Det har ju snarare blivit en regel än ett undantag att tågen är försenade.

Jag läste en artikel från 2017:

”De siffror som statliga Trafikanalys tar fram är nog så alarmerande:

• I fjol var 6 procent av de svenska lokaltågen (pågatåg, krösatåg etc) mer än fem minuter försenade. Den genomsnittliga förseningen (över fem minuter) är 16 minuter.

• Under 2016 var 12 procent av regionaltågen (Öresundståg, SJ Regionaltåg etc) mer än fem minuter sena. Genomsnittlig försening: 24 minuter.

• I fjol var dessutom 23 procent av fjärrtågen mer än fem minuter försenade. Genomsnittlig försening: 29 minuter.”

”Enligt officiell statistik från EU-kommissionen har 18 av de 27 övriga EU-länderna bättre statistik än Sverige när det gäller persontågens punktlighet. När det gäller tillförlitlighet, att tågen verkligen går, har 16 EU-länder bättre siffror än Sverige.

Att Sverige ligger i bottenskiktet i EU när det gäller järnvägens punktlighet och tillförlitlighet beror bland annat på att Sverige har det sjunde längsta järnvägsnätet i Europa och bara 20 procent dubbelspår. Bara Finland har en lika låg andel dubbelspår.”

Varför är det så viktigt att satsa på höghastighetståg? Varför vill inte infrastrukturministern istället se till att den nuvarande persontrafiken via järnvägen först fungerar? Hur hög kommer nyttjandegraden att bli på höghastighetståget och av vem? Vem ska betala? Jag kan ju tänka mig att vanligt folk inte kommer att ha någon nytta av detta. De vanliga vardagspendlarna kommer inte att ha någon nytta av höghastighetsbanan. De får även i fortsättningen stå och vänta på det försenade tåget.

Järnvägarna har under mycket lång tid varit ett sorgebarn i Sverige. De har inte varit lönsamma oh kommer aldrig att bli det. 1971 skrev Stefan Demert texten till sången Till SJ. Det var en protest mot Statens Järnvägars (SJ) nedläggning av järnvägar med refrängen ”SJ, SJ, gamle vän…”. Han sjöng den tillsammans med Jejja Sundström. Låten låg under lång tid på Svensktoppen.

 

Kent Andersen: Snart ropar våra barn: ”Vad fan tänkte ni på?”

Julia Caesar

”Våra barn riskerar att bli både arvlösa, kulturlösa och utan land. De kommer att hata oss för det, oavsett hur mycket spännande mat vi ger dem. Oavsett hur berikade skolan dresserar dem att tro att de är.

Våra barn är inte dumma, även om det mångkulturella samhället försöker göra dem historielösa, kunskapslösa och lydiga. Snart ropar de: ”Vad fan tänkte ni på?”

”Vad ska vi svara?” skriver den norske författaren Kent Andersen i den här krönikan som jag har översatt från Document.no. 

Ja, vad ska vi svara?

Visa originalinlägg 1 767 fler ord

KLARSPRÅK OM KLIMATALARMISMEN

Klimatförändringarna får stort utrymme i media. Dock har inte Johan Rockström, Anders Wijkman, Svante Axelsson och Pär Holmgren, de falska profeterna, fått så stor uppmärksamhet de senaste veckorna. Nu är Greta Thunberg medias kelgris. Det är minst sagt patetiskt av journalister och media att ge 15-åringen så stort utrymme i media. Det visar med all tydlighet att media har en egen agenda som inte handlar om vetenskap, utan att sälja sin egen kanal och profitera på ett barn. Undrar hur historieskrivning kommer bli i framtiden.

Titta och lyssna på när Nils-Axel Mörner sågar SMHI, experterna och de ”falska profeterna”. Här handlar det om kunskap och klarspråk.

Den extrema torkan under sommaren 2018 lyfts ofta fram som ett exempel på klimatförändringar och inte minst de bränder som rasade i spåren av torkan. Under tiden maj-juli föll endast 20 mm nederbörd i Kalmar, vilket är extremt lite.

Men hur extremt var 2018?

Visa originalinlägg 447 fler ord