Verkliga livet eller statistik

Vad är viktigast – verkliga livet eller statistik? Den frågan blev uppenbar för mig när jag läste en text där författaren beklagade sig. Författaren kunde inte förstå varför BRÅ hänvisar till Trygghetsundersökningen. Den senare avspeglar ju bara människors känslor av trygghet och har ingenting med den verkliga tryggheten att göra!

Så är det kanske. Men ska vi inte bry oss om att människor känner sig otrygga? Ska vi inte bry oss om varför människor känner sig otrygga? Vilken verklighet lever vi i  – den där människor känner sig otrygga utan orsak eller … den där människor känner sig trygga trots att det finns mycket att vara orolig över eller … den som är mittemellan?

Hjälper det att påpeka för människor som känner sig otrygga att enligt statistiken finns det inga orsaker till att känna sig otrygga? Knappast! Människors oro beror ju på egna eller andras upplevelser. Om grannen har blivit rånad så upplever väl människor runt omkring ett visst mått av otrygghet? Om en väninna blir våldtagen så känner nog kvinnor i hennes omgivning oro för att vistas på vissa platser? Inget konstigt i det – tvärtom!

Statistik gör inte människor tryggare – även om den visar att bara en liten del av befolkningen blir utsatta för brott. Statistik och verklighet är två helt olika saker. Statistik är siffror som man kan trixa med och som bara berättar en liten del av verkligheten. Men den verkliga verkligheten är den som vi lever i dagligen och stundligen. Så varför ska inte BRÅ hänvisa till verkliga människors upplevelse av sin vardag? Hur ska man annars kunna öka människors upplevelse av trygghet om man inte ska bry sig om deras otrygghet?

Tyvärr finns det alltför många människor som vägrar att erkänna att människor upplever omvärlden på olika sätt!