En Julkrönika om girighet, ondska och godhet

anthropocene

Från vännen Göran Sjöberg kommer denna tänkvärda Julkrönika, läs den och tänk efter.

Lars Bern

En kollega påpekade en gång när vi alla såg uppenbar bristande moral hos vår ledning: ”Dålig moral vinner!” Hans insikt var dock knappast en modern insikt. Temat godhet och ondska har med förkärlek diskuterats av filosofer och andra ”tänkande” människor i årtusenden, inte minst hos Platon redan för 2500 år sedan och som den slavägare Platon var funderade han mycket på hur man kunde vara en ”god” människa. Här fanns uppenbarligen inga motsättningar. Machiavelli, en briljant italiensk renässansfilosof, eller snarare verklighetsskildrare, gjorde skarpsynta iakttagelser kring ondskan hos etablissemanget i sin bok Fursten i början av 1500-talet.

Man får vara väldigt naiv om man nu skulle tro på Charles Dickens ”En Julsaga” där vi får följa Ebenezer Scrooge, en snål och elak affärsman som går igenom en total förvandling och helt plötsligt blir en god människa…

Visa originalinlägg 864 fler ord

Bloggläsare december 2018

Invandring och mörkläggning

Alternativ för Sverige och Sverigedemokraterna har svikit, med referens till deras lama kritik och i stort sett tystnad när det gäller FNs ”Global Compact”. Sverige har inget parti i klass med till exempel Alternative für Deutschland (AfD), som har många mycket starka kort/personer. Debatterna i Bundestag är intressanta. AfD sätter fingret på fakta och problem och föreslår lösningar. Resten av ledamöterna är med få undantag antingen inte närvarande eller skriker och buar när en AfD-politiker har ordet. Det är ett under att de flesta fortfarande röstar fram dessa skrikande/oärliga/fega pajaser. Man skulle kunna skratta om inte konsekvenserna vore så tragiska.

Visa originalinlägg 1 603 fler ord

Rotlösheten i det urbaniserade samhället.

Under de senaste hundra åren har det hänt otroligt mycket i det svenska samhället. Vad händer med människor när de slits loss från sin grund i bondesamhället med ett hårt arbetskrävande liv? Vad händer när de tvingas in i höghusmiljöer, stress, arbetslöshet och kontaktlöshet?

När Alf Nilsson lämnade oss idag för några dagar sedan i en ålder av 88 år aktualiserades från igen för mig. Han var en av de som spelade med i Bengt Bratts TV-serie Hem till byn. De första avsnitten sändes 1971 och de sista 2006. Den handlade om urbaniseringen och följderna av den.

Julen står för dörren. De flesta av oss har traditioner – traditioner som kommer från bondesamhället. I bondesamhället slaktade man grisen vid jul eftersom djurfodret kanske inte räckte längre. Man gjorde korv, köttbullar och saltade in resten av kött och fläsk. Man blötte upp den lutade fisken och kokte. Man gjorde bröd innan spannmålen han mögla. Så passade man på att festa innan de kölden och den kalla vintern hann få ett fäste i stugorna – innan den hårda vardagen kom. Tids nog kom ju slitet på åkrarna och matbrist tillbaka. Kyrkan tog till sig detta firande och lade religiösa värderingar i det.

De flesta av oss har nog bortsett från både orsakerna till att vi äter skinka och religiösa aspekter på julen. Vi firar julen för att vi behöver traditioner och sammanhållning med släkt och vänner. Men vi behöver också känna gemenskap med tidigare generationer. Vi behöver känna våra rötter. Vi behöver våra traditioner. De ger oss trygghet i en annars så orolig värld.

Under tidens gång har vi lagt till nya traditioner som julgran, julklappar, jultomte, elektriska julbelysningar mm. Alla dessa tillägg har också skapat en stressig tillvaro. Människor jäktar runt för att söka den perfekta julen och de perfekta julklapparna. När julen kommer är de slut både i kropp och själ. Jakten på det perfekta tär på den urbana människan som aldrig unnar sig lugn och ro.

Det har skett en naturlig förändring av våra traditioner. Dessa förändringar sker hela tiden och de är olika stora beroende på var man bor, med vem man bor, barn, barnbarn, släkt och vänner. Vissa av oss är ändringsbenägna och andra vill behålla det gamla.

Men en del unga tycks sakna känslan för tradition. De vill ta bort de röda  dagarna ur almanackan. De talar om för oss att

”Maten på julbordet, risgrynen och kryddorna i sill och glögg, har ofta kommit med långväga handel. Köttbullarna finns i sina varianter världen runt. Flera av våra mest kära och spelade julsånger är översättningar eller svenska varianter av verk från andra länder. Och vår kära julgran är som många säkert vet en importerad tysk tradition.”

Än sen då? Om dessa attribut ingår i mina traditioner så ska ingen ta de ifrån mig. De är en bit av mina rötter och ingen ska ta dem ifrån mig! Men även jag har ändrat mina traditioner. Just nu sitter jag vid Medelhavets strand. Nej, vi har ingen julgran, stressar inte runt som galningar efter julpynt och julklappar. Vi njuter av solen och havet men har fixat lite jultillbehör inför julafton. Vi skulle klara oss utan dem men … traditioner är trevliga! Att känna sina rötter är viktigt!

God Jul