Vårt behov av kollektiv sorg

Julia Caesar

Den här krönikan arbetade jag med när en blodpropp drabbade syncentrum i min hjärna. Nu publicerar jag den. Den är alltså några dagar försenad, men ämnet fortsätter att inbjuda till eftertanke.

Vårt behov av kollektiv sorg – sörjer alla dessa människor verkligen offren för gängskjutningar? Eller tar de tillfället i akt att sörja något helt annat? Var finns vreden?

Det är något som skorrar med de demonstrerande mammorna på Sergels torg i Stockholm förra söndagen, den 18 november. De riktar sina anklagelser mot samhället. Inte ett ord hörs om deras eget ansvar.

Visa originalinlägg 1 642 fler ord

Det kanske ser ut som mesighet men det är i verkligheten närighet

DET GODA SAMHÄLLET

Patrik Engellau

Att de sociala myndigheterna, ja hela det svenska statliga människohjälpssystemet, är mesigt och eftergivet på gränsen till vettlöst tycker nog alla som betraktar verksamheten annat än som politiker, välfärdsadministratörer eller klienter utan i stället som nettoskattebetalare. Brottslingar får straffrabatter, hemvändande jihadistmördare får körkort och lägenhet och en migrant med tre fruar får tre bostadsrätter. Sådana historier är legio och troligen i stort sett sanna.

Om sådana historier är sanna och faktiskt hela tiden upprepas i något olika skepnader uppträder ett svårt intellektuellt problem, nämligen hur en intresserad medmänniska ska förhålla sig till situationen.

Narrativ eller berättelser är användbara moderna koncept. Vilken berättelse kan bäst förklara den företeelse jag just omnämnt? Jag kan komma på fyra typnarrativ (som jag levt med på nära håll under mina mer än tio år som tjänsteman inom den utrikes sociala verksamheten, alltså u-landsbiståndet).

Den första berättelsen är avfärdande genom blånekande eller förringande. Vadå…

Visa originalinlägg 752 fler ord

Merkel driver på att Tyskland ska hålla fast vid migrationsavtalet och pekar på att avtalet är bindande, men mötes av starkt motstånd – i Sverige förs inte ens en debatt i riksdagen och tiden håller på att rinna ut!

Jenny Piper

Hittills har tolv länder deklarerat att man drar sig ur FN:s migrationsavtal som ska skrivas under i Marocko den 11 december – USA, Österrike, Australien, Polen, Bulgarien, Ungern, Tjeckien, Schweiz, Kroatien, Belgien, Estland och Israel.

Tyskland däremot försöker hålla fast vid avtalet och Angela Merkel avvisade i onsdags Alternative für Deutchlands (AfD) idoga försök att få henne att sluta stödja FN-avtalet.
-”Avtalet är till för att försäkra att migranter ges samma rimliga förutsättningar över hela världen som erbjuds i Tyskland och många andra länder – till exempel migranternas rätt till vård och ekonomiskt stöd från landet som de väljer. Därför ligger det i vårt nationella intresse att förhållandena världen över för flyktingar och migranter förbättras. Avtalets legitimitet har ifrågasatts, men FN har definitivt legitimitet och avtalet är bindande.”

Motståndet mot avtalet har inte bara kommit från AfD, utan flera lagstiftare från Merkels eget parti har lyft farhågor för konsekvenserna av…

Visa originalinlägg 652 fler ord