Tålamodet börjar tryta hos LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson. Han menar att det börjar brådska för politikerna att komma överens om en ny regering.
– Någonting måste börja hända. Mycket stannar av i Sverige om vi inte får en regering snart, säger han. Om detta kan vi läsa i medierna idag. Men vad är det som stannar av?
Vi har inte haft någon regering under de senaste två månaderna. Vad har hänt? Allt har ju varit som det brukar även om övergångsregeringen har varit ovanligt tyst. Men landet har fungerat som vanligt. Människor har gått till jobbet och betalat sin skatt. Barnen har gått i skolan och några har protesterat mot läxor, mobbat varandra, bråkat,fuskat på prov och lagt mer tid på sociala medier än på skolan. Andra elever har kämpat med att inhämta kunskaper i detta vanliga skolkaos. Lärarna har fortsatt att rycka uppgivet på axlarna och hoppats på att några elever ska lära sig något.
Vården har fortsatt att brottas med personalbrist, inhyrda läkare och långa köer. Polisen fortsätter att registrera skjutningar, storbråk, knivbråk, misshandelsbrott, våldtäkter, gängkriminalitet och drogrelaterade brott på löpande band. Pensionärerna får fortfarande sämre pensioner än vad de har blivit lovade.
Medierna fortsätter med sin propaganda om att det är synd om de ensamkommande barnen, att vi inte ska äta kött, globala uppvärmningen, vithetsnormen, hat och hot på sociala medier, kränkningar, diskriminering osv. Margot Wallström fortsätter att spotta på män som vägrar att gå i feminismens fotspår. Annie Lööf och Jan Björklund fortsätter att tala om att SD delar inte våra värderingar så därför ska de inte ha något inflytande. Övriga politiker fortsätter med sin pajkastning.
Med andra ord ser jag ingen skillnad på hur det var före valet och hur det är nu. Hela valåret var ju fullständigt handlingsförlamat. Varje parti ägnade sig åt att saluföra sin egen politik i hopp om att vinna valet. Man lovade reformer med småsmulor hit och småsmulor dit. Dessa småsmulor täckte inte ens kostnadsökningarna. Elefanten i rummet ville man inte nämna – att vi är fler människor i landet som ska dela på samma resurser!
”LO:s ordförande menar dock att det nu börjar brådska med en regering. Han ser bland annat risk för att viktiga frågor på arbetsmarknaden annars inte kan komma i gång.
– Bland sådana saker som pockar finns hela arbetet med etableringsjobben, som vi ju är överens med motparten om. Där behövs en regering för att staten ska kunna styra insatser, säger han.
Etableringsjobben för nyanlända och långtidsarbetslösa är en överenskommelse mellan facken, arbetsgivarna och regeringen och handlar om en kombination av jobb och utbildning till lägsta kollektivavtalade löner i två år. Satsningen är planerad att komma igång till sommaren.” enl Aftonbladet.
Men … etableringsjobb – stannar verkligen Sverige utan dem? Människor som ska omfattas av dessa lever idag på bidrag och nu ska de få jobb subventionerade av staten. Staten kan höja sitt BNP men jobben är fortfarande konstruerade och subventionerade. Det är fortfarande vi skattebetalare som står för notan! Jag tror inte att etableringsjobben löser några av alla de andra problemen som finns i Sverige idag!
LO-basen fortsätter valkampanjen med att tala om att vi behöver en regering – en S-märkt sådan. Men i ärlighetens namn klarar vi medborgare oss utan en regering som vägrar att skapa ordning och reda i vårt land.

Senaste kommentarer