SD utan konkurrens största parti i Sentio en månad innan valet

Spänningen stiger, men det gäller att förvalta valresultatet och vem klarar av den uppgiften. Många om budet men få lämpade.

Petterssons gör Sverige lagom!

VALET 20118. Riksdagsvalet om en dryg månad kan bli det värsta stålbadet hittills för regerande Socialdemokraterna. Statsvetare Stig-Björn Ljunggren spår en radikal eftervalsdebatt och ny S-ledare om siffrorna blir valresultat.

Visa originalinlägg 83 fler ord

Men …

Men ni då! Men det var de som började! Men det är deras fel! Men vi kunde ju inte veta! Den svenska debatten präglas av dessa fraser. Ingen ill ta ansvar och det känns mest som sandlådebråk.

I början av 80-talet läste jag på högskolan. På min kurs fanns två iranier – Jonnez och en kille som jag inte minns namnet på. Dessa två satt alltid i var sin del av föreläsningssalen, gav varandra onda blickar och talade inte med varandra. Jag fick ganska god kontakt med Jonnez och han förklarade. Jonnez höll på ayatolla Khomeini och trodde att denna ayatolla möjligen kunde vara den profet som hela islamiska världen väntade på. Den andra iraniern var emot Khomeini. Dessa två personer var antagonister även när de kommit till Sverige. En dag kom båda två till föreläsningen med diverse blåmärken och blessyrer. Vi undrade vad som hade hänt. Två iranska gäng hade tydligen slagits med cykelkedjor fg kväll på högskoleområdet. Orsaken var naturligtvis de olika uppfattningarna. Jonnez förklarade att det var hans gäng som hade börjat – men om inte de hade börjat så skulle ju de andra ha börjat … Båda gängen blev avstängda från högskolan och jag träffade aldrig någon av dem mer. Men tankarna har förföljt mig genom åren. De kom hit till ett fredligt land men fortsatte kriget som de hade påbörjat hemma i Iran!

Det var hans gäng som hade börjat. Men … om inte … då hade de andra börjat! Samma retorik används i vår riksdag och regering. De som sitter i vår riksdag ska vara ett föredöme för vanligt folk. Om de kan bråka så kan vi andra göra det – för det var ju politikerna som började att puckla på varandra.

Socialdemokraterna har under många års tid mobbat ut SD och talat om deras bruna bakgrund. Men … när SD igår presenterade del 1 av en dokumentär om Socialdemokraterna så fortsatte S på samma sätt som de alltid har gjort.

De börjar så fint med att ta avstånd från rasbiologi och tvångssteriliseringar. Men … sen kommer de argument som sänker dem totalt. Det var den tidens anda … det var ju samlingsregering … de andra var också med på det … vi har lämnat det bakom oss men SD … det är ett absurt grepp i valtider. Om de hade nöjt sig med att ta avstånd från det som hände. Om de hade nöjt sig med att presentera sin nuvarande politik och vad de gör för att motverka att liknande saker händer igen. Men … S måste alltid ha ett men. De måste alltid tala om att de andra är ännu sämre. De är specialister på att prata om vad de andra partierna egentligen tänker och menar. De är specialister på att smutskasta andra partier.

I början av september 2017 läste jag en insändare, skriven av en S-politiker som jobbar på utrikesdepartementet.

”I sommar har vi kunnat se hur SD:s rötter, de öppna nazisterna, dykt upp på marknader och torg i länet. Hatet riktas mot alla som inte accepterar deras dravel om ”den ariska rasens överhöghet”. Och jag har tappat räkningen på hur många homofoba nazistklistermärken jag skrapat bort från lyktstolpar.”

Just det! Hon skriver om ”hatet riktas mot alla som inte accepterar deras dravel”. Men … jag tycker att hennes ord är hatiska. Hon accepterar ju inte att människor har andra åsikter än vad hennes parti har. När hon sen drar in ”den ariska rasens överhöghet” så blir det bara för mycket. Hitlers och nazisternas rasistiska rasideologi  under 1930-talet vill hon klistra på SD i samma  klump som de andra (kanske) mer extremistiska småpartierna. Hon hatar SD för något som hände i Tyskland på 30-talet. Hon var inte själv född då och SD fanns inte då. Men hon klistrar på partiet ett klistermärke med arvsynder från en gen i en svunnen tid och som partiet inte har idag.  Sen avslutar hon insändaren med orden:

”Parallellt måste vi stoppa fördomarna och hatet som breder ut sig. För vem ska vilja bo i ett auktoritärt Trumpistan á la SD? Och vem får till slut bo där?”

Fördomar, hat och ”ett auktoritärt Trumpistan á la SD” är tydligen hennes nyckelord! Var kommer allt hennes hat ifrån? Allas lika värde, älska varandra och acceptera varandra – finns inte de orden i hennes S-märkta vokabulär? Hur ska vi någonsin få fred på jorden med sådana människor vid makten?

Men … ingen vill ta ansvar! Ingen vill stå för det de har gjort, göra om och göra bättre! Det är roligare att säga: Men de andra är ännu dummare! Med drygt en månad kvar till valet undrar jag när ska de bli vuxna? 

 

Pierre Schori du har tyvärr ett svårt dilemma

anthropocene

I dagens SvD har det tidigare socialdemokratiska statsrådet, kabinettssekreteraren och FN-ambassadören Pierre Schori skrivit en mycket viktig debattartikel om hur Sverige är på väg att överge en mycket framgångsrik 200-årig säkerhetspolitik. Artikeln tar upp det politiska etablissemangets beslut att ansluta landet till NATO och att inte skriva under FN-konventionen om ett kärnvapenförbud.

Det är här motiverat att påminna om bakgrunden till den radikala omsvängningen hos det svenska politiska etablissemanget inom säkerhetspolitiken. Det vi får höra är att denna 180-graderssväng beror på ett akut militärt hot från Ryssland mot vårt land. Otvivelaktigt ett märkligt motiv eftersom samma etablissemang under hela kalla kriget, då sovjetiska invasionsarméer stod uppradade utefter hela Warszawapaktens västgräns, hävdade att den mycket framgångsrika alliansfria politiken sedan 1815 tjänade oss bäst. Vad är det som skett som så totalt ändrat bedömningarna av säkerhetsläget?

Efter kommunismens fall i Sovjet tvingades man till en omfattande avrustning och Warszawapakten upplöstes. Ryssland hamnade…

Visa originalinlägg 970 fler ord