De flesta av oss känner sig bekvämare med att umgås med likasinnade. Vi förstår varandra bättre. Vi har gemensamt språk och gemensam kultur. Vi delar värderingar och har gemensamma normer. Det är lätt att sluta sig i sin egna bubbla och att tro att denna bubblan är den enda i världen. Men runtom finns mängder av bubblor som tror att just deras bubbla är de enda och framförallt de rätta bubblorna.
Politiker stannar i sina egna politiska bubblor. De umgås med människor som har exakt samma åsikt som de själv har och tar inte till sig de åsikter som andra bubblor har. Men i en sluten bubbla kommer det aldrig nya idéer. Den kollektiva dumheten frodas och ingen utveckling sker.
Jag läste en bok för många år sedan. Den handlar om hur vi tacklar förändringar och är skriven av Spencer Johnsson: Vem snodde osten? Bokens historia är enkel men speglar hur vi reagerar på förändringar. En kort introduktion:
Långt borta levde för länge sedan fyra varelser som sprang runt i en labyrint och letade efter Ost för att bli mätta och lyckliga. Två av dem var mössen Sniff och Snabb. De andra var två pysslingar som var små som möss men som såg ut och uppförde sig som människor – Suck och Stön.
Sniff och Snabb levde efter en enkel filosofi. De använde sina instinkter och sökte efter den goda Osten att gnaga på. Suck och Stön tänkte och reflekterade och letade efter en alldeles speciell Ost som skulle göra dem lyckligare.
Vid Oststation C fanns massor av Ost och hade så funnits under lång tid. Detta gjorde att Suck och Stön blev slöa eftersom de tog för givet att Osten alltid skulle finnas där för dem. Suck och Stön betraktade också Osten vid Oststation C som ”sin” ost. Till sist blev Suck och Stön självgoda och arroganta, vilket gjorde att de inte lade märke till vad som höll på att ske. En dag visade det sig att Osten var slut!
För Sniff och Snabb var detta ingen katastrof. De tyngdes inte av några komplicerade idéer. Problemet och svaret för dem var mycket enkelt; nämligen situationen vid Oststationen hade förändrats och de insåg att även de måste ändra på sig. De var redan på jakt efter ny Ost.
Men … Suck och Stön vältrade sig i sitt missnöje och pep ”vem snodde Osten” och ”det är inte rättvist”! Hur kunde detta hända? Ingen hade ju förvarnat dem.
Inom svensk politik definierar sju riksdagspartier sig idag som Suck och Stön. De är slöa, självgoda och arroganta! De ägnar sin tid åt att hacka på varandra och framförallt åt att hacka på det åttonde partiet eller på nya partier. Sakpolitik har de inte tid till.
Idag suckade Ygeman (S) över att ”SD-politiker tar inte sitt uppdrag på allvar”. (S) har under mycket lång tid suckat och stönat över SD. De gjorde det i migrationsdebatten. Deras enda vapen då var ”främlingsfientlig, rasist, fascist och nazist”. Sen gjorde de helt pompöst SD:s migrationspolitik till sin egen.
Nu ser vi samma fördumning i debatten om abortfrågan. Den frågan används som ett slagträ mot SD. Socialminister Annika Strandhäll (S) slänger sig med tomma ord: ”Vi kommer aldrig kompromissa med kvinnors rätt att bestämma över sina egna kroppar”. Men vilka sakargument har hon?
Regeringen vill förbjuda rasistiska organisationer. Det säger justitieminister Morgan Johansson (S). men han har ingen definition på vad som är en rasistisk organisation. Istället utnyttjar han att några 100 NMR:are fick demonstrationstillstånd under Almedalsveckan. Men varför fokuserar han på dessa människor när det totalt anmäldes 1,52 miljoner brott under 2017? Hälften av de anmälda brotten skrevs av med en gång. Varför fokuserar han inte på brott som vanliga människor blir utsatta för istället för några demonstranter i Almedalen?
När valdagen kommer då kommer de etablerade partierna Suck och Stön vältrade sig i sitt missnöje och pipa ”vem snodde MAKTEN” och ”det är inte rättvist”! Hur kunde detta hända? Ingen har ju förvarnat dem! De har inte märkt att människor vänder dem ryggen. De har varit slöa, självgoda och arroganta! Men förstår ingenting!
Senaste kommentarer