Under hela 2000-talet har vårt land styrts av svaga regeringar utan kompetens för sin uppgift. Men den största delen av den kunniga befolkningen har skött sig utan några större problem. Egentligen har inte makthavarna behövt visa sin styrka.
Det har kanske blivit lite tråkigt. För att få visa sin makt har de styrande allierat sig med minoritetsgrupper. Minoriteter har påverkat och fått större och större makt medan den stora majoritetsgruppen har förtryckts.
Under mycket lång tid har majoriteten i vårt land utsatts för förtryck – inte enbart från makthavare och den självpåtagna eliten utan också från minoritetsgrupperna. Vanliga människor har inte vågat uttrycka sina åsikter utan att riskera bli kallade för alla de invektiv som aktivisterna har öst ur sig – påhejade av makthavarna. Fredrik Reinfeldt, som då var Sveriges statsminister, sa att ”med de åsikterna får man skylla sig själv”.
När vanliga människor började använda internet och började kommunicera med varandra blev makthavarna tagna på sängen. Det var ju inte meningen att vanliga människor ska ha en åsikt eller ha en möjlighet att yttra denna åsikt. Det är inte meningen att de ska kunna argumentera för sina åsiker. Varje sådant försök måste stävjas. När argument saknades kom invektiven. Flashback gjordes till något onämnbart där enbart pöbeln vistades. Avpixlat blev en pissränna. Det kriminella nätverket Researchgruppen med rötter i autonoma extremvänstern tilläts att ta fram uppgifter om vanliga människor. Dessa uppgifter användes sedan av medierna till att förfölja och trakassera dessa människor.
Mobbning har blivit vardag i Sverige. Politiker mobbar varandra p g a åsikter. Människor får inte vara med i fackförbund p g a sina åsikter. Andra förlorar sina jobb p g a att aktivister anmäler dem för att ha extrema åsikter. Släktingar och vänner tar avstånd från varandra p g a åsiktsskillnader. Samtalsklimatet har blivit hårt och exkluderande.
”Mer än var fjärde, 27 procent, av internetanvändarna har låtit bli att uttrycka sina politiska åsikter av rädsla för hat eller hot, visar rapporten. Mer än var tionde, 14 procent, har utsatts för näthat.”
Nu, inför valet 2018, vågar de erkänna! Det är just detta som är den berömda åsiktskorridoren. Det är ingen nyhet. Just denna åsiktskorridor har funnits hela 2000-talet och kanske längre. Men den har varit accepterad av makthavarna och medierna. Vanliga människor ska inte få yttra ”fel” åsikter.
Men alla som har fyllt ett glas med vatten – och fortsatt att fylla på – vet att det rinner över. Det är precis detta som har hänt med samtalsklimatet. När invektiven haglar så slutar människor att bry sig. De fortsätter att uttrycka sina åsikter och låter invektiven flyta iväg.
Då bildas Inte rasist men, #jagärhär, Näthatsgranskaren och liknande organisationer. Deras målsättning är att förtrycka vanliga människor. De vill bibehålla åsiktskorridoren. Men … när nu de vanliga människorna inte bryr sig längre …
När vanliga människor argumenterar och svarar emot eller tar till invektiv – då klagas det på en hårdare ton på nätet, hat, hot och rädsla. Då känner förtryckarna och mobbarna sig utsatta och förtryckta. de klarar inte av att utsättas för samma saker som vanliga människor har utsatts för under mycket lång tid.
Själv har jag aldrig och kommer aldrig att uttrycka mig negativt om någon p g a hudfärg eller etnicitet men väl p g a deras beteende. Men jag förstår att en del människor som under mycket lång tid känt sig förtryckta av minoritetsgrupper i vissa lägen kan lämna en mindre genomtänkt kommentar. Det hände efter helgens fotbollsmatch. Naturligtvis tar jag avstånd från sådana yttrande. men jag funderar:
- Var det rasistiska kommentarer eller har vårt språk förändrats på ett sådant sätt att detta är vardagssvenska? Beror det på alla invektiv som har haglat över vanliga människor? Beror det på att ingen längre är rädd för att uttrycka sina åsikter längre?
- Är det så att människor har tröttnat på att ”tassa omkring i ulltofflor”? Har en del människor tröttnat på att förtryckas och börjat tala klarspråk?
- Är det förtryckarnas strategi att via trollkonton skriva rasistiska kommentarer enbart för att skylla på de som anses ha ”fel” åsikter?
Egentligen bryr jag mig inte. Men medierna frossar i alla detaljer. Förtryckarna har funnit nya argument:
”Angreppen på en svensk fotbollsspelare är en del av strategin att skapa missämja.
Rasismen är uttrycket men inte det egentliga syftet – utan att skapa splittring och oro oavsett vad den beror på.
Därför ska de isoleras. Och deras uppviglingsförsök avslöjas. Alltid.
Att bli arg är rätt – men inte på det sätt de vill.
Vi är många. De är få.” läser jag på en FB-sida.
Nu beskylls vi för att skapa missämja, vilja skapa splittring och oro samt uppvigla! Det är ju förtryckarna som har polariserat och splittrat. Nu får de smaka sin egen beska medicin! Det kommande valet kommer att visa VAD svenska folket egentligen tycker!
Lennart Bengtsson 
ulsansblogg 
Senaste kommentarer