Vår bästa tid är nu! Så sjöng Jan Malmsjö 1985. Men hur är det nu? Är 2018 den bästa tiden? Fanns det en annan tid som var bättre eller kommer det någon tid som blir bättre? Ingen av oss kan ge besked på det. Jag kan bara referera till mina erfarenheter. Just nu känns inte nutiden vara så bra med tanke på allt som händer i vårt land eller vår värld. Just nu känns det som om jag inte passar in i vår värld eller har det känts så alltid?
Politikerna vill att vi ska leva i nutid, räta in oss i leden och anpassa oss åt deras beslut. Men kan politikerna göra nutiden eller framtiden till den bästa tiden. Behöver vi alla dessa politiska beslut som ger oss en mängd begränsningar? Skulle vi behöva andra beslut istället? Det kan vi inte veta – bara ana!
Den bästa tiden – när jag ser tillbaka – var när jag var ett bekymmerslöst barn. Då kunde jag springa omkring och leka utan några större krav. Men redan då kände jag mig annorlunda – klumpig, tjock och med glasögon. Begränsningarna satte de vuxna – att lyda och inte busa.
Idag , som pensionär, kan jag bestämma över mitt liv och göra vad jag vill. Jag känner mig annorlunda – vill göra andra saker än vad den gängse bilden av pensionärer är. Men jag begränsas av låg pension och skatteregler. Dock lever jag mitt eget liv.
Det fanns en mellantid – då jag begränsades av att min tid var uppbunden av skolgång eller arbetsliv. Hur mycket begränsades egentligen min tid? En 40-timmars arbetsvecka innebär ju att vi tillbringar ca 10 % av vårt totala liv på arbetsplatsen (enligt Bodil Jönsson). Men resten av vårt liv disponerar vi själv! Så vad klagar vi på egentligen? 90 % av vår tid är vår egen – så vad begränsar oss?
Mitt liv begränsas av omvärlden. Politiker bestämmer eller låter bli att bestämma. De sätter upp regler som inte alltid stämmer överens med vad människor vill. De planerar utifrån sitt eget liv och kan inte förstå hur vi andra vill ha det. De vet ingenting om att vi vanliga människor kan känna oss annorlunda. De förstår inte att min vilja inte överensstämmer med deras.
Får vi finnas – vi som tänker annorlunda? Idag får vi inte det – utan att bli benämnda med en mängd invektiv. Alla ska ju räta in sig i leden!
”Man kan inte räkna med att någon annan ska förstå ens tankar!” säger kloka Bodil Jönsson. Precis så känner jag det. Att förstå att jag inte kan räkna med att andra ska förstå innebär en befrielse för mig.
Jag fortsätter att skriva om felaktigheter, orättvisor, elakheter, godhetsivrare, okunskaper, utnyttjande, lögner eller allt annat som gör mig upprörd. Trots detta inser jag att alla människor kommer inte att förstå. De kommer att tycka att jag är en elak bakåtsträvare. Jag är övertygad om att jag inte kan övertyga den stora massan men några kanske nickar igenkännande åt mina ord.
Dock önskar jag att politikerna kunde tänka efter, lyssna och göra om! Jag önskar att de kunde försöka att förstå vanliga människor. Jag önskar att de skulle göra en konsekvensanalys inför varje beslut som de tar.
Lyssna gärna till intervjun med Bodil Jönsson.
ulsansblogg 
Senaste kommentarer