Igår kunde vi läsa om en ungdomsfest på Sverigetemat som hade spårat ur. En rektor har polisanmält händelsen. Vad hände egentligen?
”Det var under helgen som filmer och bilder från gymnasieelevernas fest fick spridning och mottogs med avsmak från många användare på sociala medier.
På en av filmerna syns och hörs en grupp tonårspojkar, klädda i svenska flaggan, som i stigande takt ropar ”Sieg heil”, samtidigt som de sträcker ut armen i upprepade Hitlerhälsningar. ”Alla som inte är svenskar ska ut!”, ropar en tjej i ett annat klipp.
En bild föreställer en ung kille i bar överkropp som också sträcker ut sin högra arm. Texten under bilden lyder: ”Snart så ska det dödas invandrare”.” enl Aftonbladet.
Händelsen kallas för nazistfest på sociala medier. Fanatiska ”antirasister” rasar på nätet.
”För oss som är utsatta dock, är det blodigt allvar. Det jag blev utsatt för på min högstadieskola av mina ”vänner” gjorde mig traumatiserad för livet. Min halvbror lever inte idag.
Det är ingen slump att det här kommer just nu! Det är ingen slump att unga skojar på det här viset!
Det är resultatet av det hat och den propaganda som vi sett nu online, tilltagande sedan 2014 och som vi dagligen försöker bekämpa.
Jag är så tacksam för att vi finns här och kämpar tillsammans. Vi är skillnaden.De som var med om förintelsen berättar om hur grannar, vänner och kollegor lät det ske. Hur hatet normaliserades. Hur det gick från skämt, avhumanisering, trakasserier, diskriminering, stjärnorna på kläderna till att bli allvar.
För dig som vill veta hur du hade reagerat om du levde i 30-talets Tyskland, vem du hade varit, på vilken sida av historien du hade stått. TIDEN ÄR NU!Säg emot, protestera, diskutera, ta samtalen! Du är den bästa på att ta samtalen med dina vänner, släkt, familj, kollegor och grannar. De lyssnar på dig, någon de känner!
Låt aldrig nazism och rasism bli det normala. Ännu är vi så långt många fler. Men det ÄR oroliga tider.
Bjud in dina vänner till #jagärhär, eller berätta om varför det är så viktigt att vara modig och visa civilkurage och att vi finns. Att vi står upp mot hatet. Tillsammans!” skriver Mina Dennert.
Jag blir inte alls förvånad över ungdomsfesten. Svenska ungdomar har fått stå tillbaka och ta emot mycket hat och hot från invandrarungdomar. När svenska flickor kallas för horor och utsätts för sexuella trakasserier, när det saknas studiero i skolan, när bråk och slagsmål blir en vardag i skolan, när större hänsyn tas till bråkiga invandrare än till skötsamma svenska ungdomar, när de som hävdar sina rättigheter kallas för rasister, …. , …. ja, då kanske de unga vill ha en revansch – om än bara på en privat fest! De använder sig av humor för att tackla allt som de blir utsatta för. Naturligtvis har de aldrig en tanke på att verkställa dödandet eller liknande. Jag håller inte med dem – men jag förstår dem!
Själv minns jag ett studentskämt – En drygt 25-årig Hasse Alfredsson sjöng den mest kända sången från Lundaspexet ”Djingis Khan” i Sveriges Radio 1956.
Ja, nu ska vi ut och härja
supa och slåss och svärja
bränna röda stugor, slå små barn
och säga fula ordMed blod skall vi stäppen färga,
nu änteligen lär ja
kunna dra nån verklig nytta av
min Hermodskurs i mord
Har Hasse Alfredsson eller någon annan student som har sjungit denna Härjarvisa någonsin har verkställt dessa hot? Knappast! Då innan Sverige blev PK och innan begreppen rasism och kränkthet lamslog Sverige så fick vi skämta. Nu vill ungdomarna samma sak – skämta.
Idag ägnar sig en stor grupp av #jagärhär med att förfölja, trakassera och anmäla helt vanliga människor för att de använder ett ”mustigt” språk på nätet. Ofta inriktar de sig på att ”oskadliggöra” pensionärer för att dessa anses ha fel åsikter och yttrar dessa. Främst inriktar de sig på dem som kallas för populister dvs inte kommer att rösta på den s k sjuklövern. Det är deras röster som #jagärhär vill tysta! Nu beskylls vi för den nu anmälda ungdomsfesten: ”Det är resultatet av det hat och den propaganda som vi sett nu online, tilltagande sedan 2014 och som vi dagligen försöker bekämpa. Jag är så tacksam för att vi finns här och kämpar tillsammans.” skrev ju Mina Dennert.
Varför går inte #jagärhär in på ungdomssidorna istället i avsikt att hyfsa språket? Det är ju där som det behövs? Det är kanske invandrarungdomarnas attityder som behöver ändra och inte svenska pensionärers?
Senaste kommentarer