Idag kan jag enbart konstatera att jag och många med mig blev manipulerade av SVT:s Lotta Bouvin i Aktuellt i förrgår. Vi började diskutera SVT:s intervjuteknik och Joakim Ruists reaktion på Lottas ”fula” intervjuteknik. Men rapporten … är det få som diskuterar …. trots att den är viktigast.
Vad handlade då rapporten om? Jo, om att nettokostnaderna för flyktingarna ökar. Jag har inte själv läst rapporten men läste en sammanfattning av den (som Joakim Ruist själv rekommenderade i sin blogg). Rapporten är huvudsakligen deskriptiv (dvs att den håller sig nära råmaterialet / det grundläggande och gör minimal tolkning i analysen) och redovisar en mängd statistiska uppgifter om flyktingars integration på arbetsmarknaden som tidigare inte redovisats.
”… är att flyktingars långsiktiga sysselsättningsnivå varit väldigt stabil alltsedan 1980-talet. Integrationen gick dock betydligt snabbare på 1980-talet än under senare perioder. Det kan skönjas en förbättring de allra senaste åren, vilket inte riktigt täcks av rapporten, …”
Det gick alltså snabbare att få flyktingar i sysselsättning på 1980-talet än nu. Vad beror detta på? Kan det vara pga att det är andra etniciteter som söker sig hit eller att flyktingarna som kommer nu har sämre utbildning eller att vi har rationaliserat bort de flesta ”enkla jobben” eller …
”Till exempel är en av de grupper det gått allra bäst av flyktingar från Etiopien och Eritrera (i skarp kontrast till grannlandet Somalia). Jag hade nog i stället tippat att flyktingar från Iran skulle ligga i topp, men de sticker inte ut åt något håll. Ruist gräver inte särskilt djupt när det gäller att förklara skillnaderna mellan olika grupper, men det vore intressant om andra tog vid och försökte besvara den frågan noggrannare.”
Detta är en intressant frågeställning. Det kan kanske bero på att de som flyr från Etiopien och Eritrea är mer välutbildade och har en målsättning att lyckas i det nya landet medan somaliernas enda målsättning är att få det bättre?
”Sysselsättningsgapet mellan män och kvinnor är inledningsvis stort i alla flyktinggrupper. Men på lång sikt jämnas detta ut väsentligt och det gäller oavsett ursprungsland.”
Detta kan ju bero på kulturella betingelser som könsroller. I många länder är kvinnans plats i hemmet. Det är faktiskt kvinnorna som föder barn och tar hand om sina barn de första åren i alla fall. Detta kan inga politiska beslut i världen ändra på! Om vi sen tillägger att många av flyktingkvinnorna är analfabeter så bör det ju ta längre tid innan de kommer ut på arbetsmarknaden.
”I rapporten gör även Ruist en prognos av den offentligfinansiella påverkan för flyktingar från olika länder….Den genomsnittliga kostnaden ligger i linje med tidigare beräkningar och uppgår till 74 000 kronor per flykting och år. ”
Detta är alltså nettokostnaden för oss per flykting och år – beräknad på att flyktingen förmodligen stannar i Sverige, kommer i arbete, betalar in skatt, utnyttjar det svenska välfärdssystemet och så småningom får pension. Men om jag förstår rapporten rätt så finns inga kostnader med för t ex ökad kriminalitet eller för ett utanförskap som skapar gängkriminalitet eller extremister. Det finns inte heller med ökade kostnader för bidrag till olika religiösa/kulturella invandrarföreningar. Jag vet inte heller om våra välfärdskostnader finns med i beräkningarna. Ruists rapport studerar bara påverkan på offentliga finanser, och tar inte hänsyn till andra samhällsekonomiska effekter av flyktinginvandringen eller på hur övriga medborgare påverkas.
För den som är intresserad kan det vara nyttigt att läsa sammanfattningen och studera de statistiska bilderna eller kanske läsa rapporten i sin helhet.
Rapporten förtjänar att diskuteras – nu inför valet och senare! Som vanligt väljer SVT att skjuta budbäraren för att slippa att diskutera fakta. Inget samhälle mår bra av tystnadskultur!
ulsansblogg 
Senaste kommentarer