Bensinpriset har för första gången sprängt 16-kronorsgränsen. På fredagsmorgonen höjde nämligen de ledande bensinjättarna priset med 20 öre och passerade därmed den ”psykologiska 16-kronorsvallen”.
Råoljepriset stigit, vilket har bidragit till ett högre bensinpris. Men det främsta skälet till högt bensinpris är dock skatter på bensin och en svag krona jämfört med den amerikanska dollarn.
”Sedan regeringen tillträdde 2014 har skatten på bensin och diesel höjts fyra gånger, med totalt 1,40 kronor per liter bensin inklusive moms. Men det stannar inte där. Den indexering som trädde i kraft 2017 innebär att skatten per automatik höjs varje år. Inom ett par år kan bensinskatten därför ha stigit till 10 kronor per liter.
Skatteuttaget räknas nu årligen upp med konsumentprisindex (KPI) + 2 procentenheter, istället för med enbart KPI, utan att beslut behöver fattas i riksdagen. Vid årsskiftet 2018 innebar det att skatten på en liter bensin höjdes med 30 öre inklusive moms. En enkel beräkning visar att med en prisutveckling på 2 procent per år höjs skatten på bensin och diesel per automatik med 49 procent på bara 10 år. Det motsvarar 3,85 kronor per liter inklusive moms. Utan att något beslut behöver fattas i riksdagen. ” enligt Skattebetalarna.
Ja, större delen av bensinpriset går direkt in i statskassan. Av de 16 kronorna går 10,24 direkt till staten. Dagens höjning med 20 öre/liter innebär att staten tar 12,8 öre per tankad liter.
”I dag är det snarare så att människor vill ta tåget men inte vågar för risken att hamna i samma situation som Maria. För äldre, sjuka och småbarnsföräldrar är en riskkalkyl nästan nödvändig: Kommer man klara att tåget blir stillastående ett par timmar?
Alternativet blir att ta flyget eller den ofta bensinslukande bilen. Då vet man åtminstone att man sannolikt kommer fram i tid, och i många fall är det också billigare.” skriver Jonna Sima.
Hon skriver om klimathot och tågproblemen. Men när hon halkar in på ”bensinslukande bilar” så visar hon sin okunskap. Dagens bilar är ju bensinsnåla. En bil på 1970-talet drog mer än dubbelt så mycket bensin som en bil gör idag. Den spydde ut mer avgaser. Alla ärliga personer måste erkänna att dagens bilar är mer bränslesnåla och betydligt miljövänligare än dåtida bilar. Jag läser en 10 år gammal artikel:
”70-talets oljekris
I början av 1950-talet kostade soppan 56 öre litern, motsvarande 8:08 kronor i dag. Mjölken, som då såldes på flaska, låg under 40 öre litern. Geopolitiska faktorer, skatter samt utbud kontra efterfrågan har haft stor inverkan på det svenska bensinpriset under årens lopp. Första gången som soppan tog sig över en krona var i samband med oljekrisen på 1970-talet. Den gången vägrade de oljeproducerande länderna inom Opec att exportera olja till stater som stött Israel i Oktoberkriget. Och när ayatolla Khomeiny kickade ut shahen ur Iran 1979 åkte bensinpriset upp till 2:14 kronor, 7:36 kronor i dagens penningvärde.Över sex kronor
När sedan 1980-talet övergick till 1990-tal for soppan för första gången över sex kronor. Orsaken stavas moms.
– Den 1 mars 1990 infördes moms på drivmedel med 23,46 procent. Bensinen steg då med cirka 1:24 kronor och dieseln med 1:19 kronor. Den 1 juli 1991 höjdes momsen till 25 procent, säger Tomas Nilson, presschef på Motormännens Riksförbund, till TT.
Tiokronorsgränsen passerades 2004. Två år senare blev dieseln för första gången i historien dyrare än bensinen.”I dag är det en viss form av brist på dieselolja på marknaden och det har pressat upp priserna. Efterfrågan på diesel har stigit mer än vad den har stigit på bensinen. Indien och Kina konsumerar oerhörda mängder dieselbränsle, säger Tomas Nilson.””
Om vi gör samma jämförelse, som i exemplet ovan, med 1 liter mjölk. Då var priset 40% högre på bensinen. Idag blir motsvarande siffra 58% – men då betalar vi ju 64 % i skatt. Så egentligen är bensinpriset lägre än vad det var i början av 50-talet och samtidigt kan vi köra dubbelt så långt på en liter bensin.
De som skriver om rekordhögt bensinpris borde istället skriva om rekordhög skatt på bensin!
Senaste kommentarer