Hur många av oss kommer att demonstrera idag? Hur många kommer att titta på något demonstrationståg live eller delta i festligheterna efter? Vi kommer knappast att undgå nyhetsrapporteringen kring demonstrationerna. Men vilken betydelse har egentligen alla dessa tal och demonstrationer i vårt moderna samhälle?
För länge sedan – innan massmediernas intåg – så hade dagen naturligtvis en betydelse. Det var ju ett sätt att samlas och nå ut med sitt budskap. Men vad var då budskapet?
”Första maj sågs i bondesamhället som den första sommardagen, en dag när djuren släpptes på bete. Under den katolska medeltiden var dagen förknippad med lek och upptåg, något som gått igen särskilt i Skåne. Sedan 1890 har den internationella arbetarrörelsen använt dagen som en demonstrationsdag. 1938 blev 1 maj en nationell helgdag i Sverige.” enligt Nordiska museet.
Allt började alltså med kosläpp, lek och upptåg för att fira att nu var vintern borta. Nu kunde människor börja så och så småningom skörda. Nu var den hårda kalla vintern med svält och sjukdomar över. Nu såg man fram emot nya bättre tider och hyllade dessa. Dagens ursprung kommer alltså från bondesamhället.
”1 maj är numera starkast förknippad med arbetarrörelsens politiska demonstrationer. Med demonstrationen 1 maj 1890 visade arbetarrörelsen att man kunde uppträda samlat och med disciplin i offentligheten. Samtidigt lånade demonstrationerna från bondesamhällets bild- och föreställningsvärld. Särskilt gällde detta fruktbarhetstemat. I många bilder och texter görs referenser till bondesamhällets förhoppningar om ett gott skördeår, och man skapade en allegorisk värld där arbetarrörelsen gav löfte om god skörd i det framtida moderniserade Sverige.”
”Med demonstrationen 1 maj 1890 visade arbetarrörelsen att man kunde uppträda samlat och med disciplin i offentligheten.” Kanske dagens arbetarrörelse har något att lära av detta? Då kastade man alltså inte glåpord efter politiska motståndare! Då hindrade man inte någon från att delta. Det var en vänlig demonstration . En demonstration där arbetarna framförde sina krav t ex om 8-timmars arbetsdag (amerikanska fackorganisationen AFL:s krav om åtta timmars arbetsdag från och med första maj 1886).
I förrgår rasade statsministern över att Socialdemokraterna tvingades flytta fram sin samling i Falun när Nordiska Motståndsrörelsen fick demonstrationstillstånd. Det störde statsministern ”väldigt mycket”. Han är ju så van att (S) bestämmer oavsett vad det gäller. SD och alla högerextrema organisationer ska ha en kollektiv skuld för det som Hitler åstadkom på 1930/40-talet. Kollektiv skuld är bra för att hålla en befolkning i strama tyglar! Han och (S) vill alltså ha någon form av äganderätt till första maj! Men …
”Under Sveriges katolska medeltid var 1 maj en kyrklig helgdag tillägnad apostlarna Filippos och Jakob. Dagen hade festliga förtecken och föregicks av fasta och vaka. Under 1400-talet fick 1 maj i många stift en lägre festgrad som en helgondag tillägnad Sankta Valborg. Den 1 maj blev också den sista dagen före fastan inför 3 maj, som är korsmässodagen. 1 maj betraktades då som en fastlag, en förberedelse inför fastan. Traditionellt innebär fastlagen ätande, gyckel och upptåg. Hantverkslag och köpmannagillen flyttade årets stora sammankomst från fastlagen före påsk till valborgsdagen. Under 1500-talet gick djäknarna (studenterna) sockengång och uppförde sång och gyckelspel på första maj.”
Dagen tillhör alltså inte (S) – även om de har lagt beslag på den! Behöver vi denna dag? Behöver (S) demonstrera när de redan har makten över landet? Demonstrerar de mot sig själv? Medierna sprider ju budskapen med blixtens hastighet så vem orkar med dessa demonstrationståg?
Maj 01, 2017 @ 18:13:34
Jo. Jag tror att dagens arbetarrörelse har något att lära av detta.
https://vetenskapligapartiet.wordpress.com/2017/05/01/forsta-maj-tal-en-enande-fraga-for-hela-folket-ut-ur-eu/
GillaGillad av 1 person