Medierna försöker ofta påskina att de speglar verkligheten och berättar sanningen för oss vanliga medborgare. Men … vilken sanning berättar de? Vilka sanningar undviker de att berätta? Vid nästan varje nyhetssändning på TV och nästan varje artikel som jag läser funderar jag på dessa frågor.
Igår läste jag en liten artikel. Den handlade om ett fenomen som jag hörde talas om för första gången för ca 10 år sedan. Sedan dess har samma sak upprepats med jämna mellanrum. Men det tystas ner lika snabbt. Det handlar om en fråga som har blivit tabu att diskutera här i Sverige.
Ja, ”balkongflickor” Har blivit ett begrepp som de etablerade medierna helst vill glömma bort. Varför? Är det pga förövaren eller offret? Eller beror det på att samhället inte vill erkänna detta fenomen och inte vet hur det ska tacklas? Men när medier och samhället i stort tystar röster som vill lyfta frågan så förminskas ju offret! Hon är inte värd någonting. Det blir nästan legitimt att kasta ut kvinnor från balkonger. Ett barbariskt synsätt sprider sig i landet genom denna tystnad.
Naturligtvis kommer mina belackare säga: ”Men, de skrev ju om det nu!” Ja, en liten artikel som få läser. Men ingen uppföljning – vad hände sen. Om en vecka är det glömt!
Däremot tjatar medierna nu om Trumps första 100 dar som president. De letar efter halmstrån som kan bevisa att han är den misslyckade individ som de har försökt att göra honom till. De analyserar så till den milda grad att jag stänger både öron och ögon så fort de nämner Trump. Han är president i USA! Sen när blev det så intressant att sabba ner USA:s presidenter? Han är ju vald i ett demokratiskt val.
Gjorde medierna samma analyser när vår statsminister hade varit statsminister i 100 dagar? Knappast! Jag såg på den extrainsatta debatten om terrorism i Sveriges riksdag. Anders Ygeman vägrade konsekvent att ge några svar men använde sin tid i talarstolen, lika konsekvent, till att klistra på SD en mängd åsikter som de aldrig har yttrat. Var befann sig medierna då? Varför analyserar de inte beteendet i den svenska riksdagen?
Igår lyssnade jag på ett samtalet kring informationsteknik, demokrati och populism. Det var ett intressant samtal såtillvida att jag undrade om denne Per Ödling, professor i telekommunikation vid Lunds Universitet, var lobbyist, propagandist eller bara naiv. Han kanske kan ämnet telekommunikation och tror sig veta hur människor fungerar? Men han vet nog väldigt lite om hur den mänskliga hjärnan fungerar och hur vanliga människor tänker. Hans teorier passar inte in i praktiken. Han förde ett flummigt resonemang där han tycks tro att våra likes på FB styr vår tankeförmåga och hur vi röstar i allmänna val. Lyssna gärna på honom! Har han rätt eller fel?
ulsansblogg 
Senaste kommentarer