Den som sa det han var det

Nu har vi åter matats med ”Trollsnack” från ”Trollfabriker” och jag tänker på orden som vi använde som barn. När någon retades eller påstod felaktigheter om någon så kontrade vi med orden ”Den som sa det han var det!” Det konstiga är att det är de elaka mobbarna som skriker högst när de drabbas.

Journalister och politiker har under några år påstått att de drabbas av ”hat och hot”. Jag är den första att säga att det ALDRIG är acceptabelt att ”hata och hota”! Jag hatar inte någon. Däremot kan jag tycka illa om den. Jag hotar inte någon – iallafall inte medvetet. Naturligtvis kan jag hota någons ego när jag anmärker på deras lögner och retorik eller bemöter deras argument sakligt. Hela denna artikeln är ju ett hot mot de som vill vara stora och starka genom sitt ”trollande” men som jag framställer som små och ynkliga. Jag ger dem ju en verbal käftsmäll! Så naturligtvis påstår de att jag ”hatar och hotar” för att rädda sitt eget skinn.

Men vem är det som påstår sig vara ”hatade och hotade”? Jo, de som själv har för vana att ”avslöja” vanliga medborgare, förfölja dem, ljuga om dem, förlöjliga dem, … Det är de som själv sticker ut hakan i väntan på en käftsmäll som nu gråter ut under SVT Kultur. De talar om att hoten är organiserade och vill tysta oss (underförstått journalisterna). Men vad har de själv sysslat med under många år? Har inte de organiserat sig och drevat? Vad gör de nu inom ramen för SVT Kultur? Är det inte medveten organisation för att oskadliggöra dem som har en annan åsikt?  Varför skyller de vanliga medborgare för det som de själv gör?

Denna blogg som jag och sambon skriver är inte organiserad! Vi skriver enbart våra egna åsikter utan någon som helst påverkan från andra krafter. Vi får inget betalt för vårt skrivande – mer än vänliga och intressanta kommentarer. Vi är inte medlemmar i något parti. Vi är däremot medlemmar i några FB-grupper – enbart för att vi håller med om deras agenda och vill stötta dessa. Men det är väl så som folkrörelser fungerar? De fungerar tack vare ett gemensamt intresse. I Sverige gynnas folkrörelser. Vi uppmanas att organisera oss i politiska partier, fackförbund, idrottsrörelser, handikappförbund och intresserörelser.

Nu, när människor pratar ihop sig om en del mobbande journalister så måste de naturligtvis gå ihop och prata om de hemska näthatarna”. Anders Lindberg sopade manegen med sin ledare om ”Trollfabriker” början på året.

Sen var det Eskilstuna-kuriren som ljög ihop några artiklar om Granskning Sverige, vilken innehöll 35 direkta felaktigheter. När en av GS intervjuare söktes upp i sitt hem och trakasserades av Expressen så gick  personer hem till ansvarige utgivaren för att intervjua honom. Han öppnade inte och nu kallar han det för ”hat och hot”.

IRM – Inte rasist men – har under många år ägnat sig åt smutskastning och förföljelse av SD och partiets sympatisörer. De har också gett sig på helt vanliga människor oh beskyllt dem för att ha nazistiska och rasistiska åsikter.

Nu gråter de ut i SVT Kultur. Nu är det synd om de som under mycket lång tid har trakasserat! De tar hjälp av ”retorikexperter”. Men hur står det till med expertkunskaperna. Det är förvisso människor som försörjer sig genom att föreläsa om retorik. Men när jag googlar hittar jag inte några examina på området. Vem har utsett dem till experter?

Gruppen #jagärhär använder alla de retorikknep som SVT Kultur varnar för och de är faktiskt organiserade. Men gruppen har vunnit priser från Rättviseförmedlingen och nu Almedalsstipendiet 2017! De får också väldigt mycket tid att framföra sitt budskap i TV.

En del medier ägnar sig åt regelrätt smutskastning, lögner och förföljelse av vanliga medborgare. De gör det enbart för att tysta ”fel” åsikter. Varför är det synd om dem när någon stretar emot och säger ”Den som sa det han var det!”? Varför är det mer synd om en journalist än om en vanlig medborgare?

”Vi talar om etablerade medieföretag som arbetar i en grundlagsskyddad verksamhet, det förelägger yrkesetik och publicistiska principer. Jag tror inte det här är mediekritik, jag tror att det här är politik där man försöker få så många som möjligt att ansluta sig till en främlingsfientlig rörelse.” säger Thomas Mattsson.

Det är lätt att gömma sina dumheter bakom ”yrkesetik och publicistiska principer”. På så sätt kan man gå hem till vanliga människor och kräva en intervju men gasta om den vanliga människan kräver samma sak!

Journalister och sk opinionsbildare har också ett ansvar – att uppträda schysst!