Kvinnoliv

En repris av ett inlägg som jag skrev den 8 mars 2014:

Inför den Internationella kvinnodagenden 8 mars tänker jag på alla  de kvinnor världen runt som har eller har haft det svårt.  Det fanns en tid då även kvinnor i vårt land fick kämpa för sin vardag. En speciell tanke skänker jag kvinnor som är upphov till mitt liv och deras levnadsvillkor. Då tänker jag allra mest på mormors mor …

År 1858 föddes en liten flicka, min mormors mor. Vid den tiden var barnadödligheten hög. Men hon överlevde. I byn där hon föddes dog 18 av de 70 barnen som föddes samma år som henne. När hon var 6 år så dog hennes mamma i barnsäng – efter att ha fött ett dött barn. Mödravården och förlossningarna var definitivt inte som den är nu. Pappan gifter om sig med den gravida pigan.

Den lilla flickan fick gå 7 år i skolan men första året närvarade hon endast 42 av de 194 skoldagarna. Samma mönster följdes övriga 6 år. Detta kan ju bero på att hon behövdes hemma för att passa småsyskonen eller för att hjälpa till i hushållet. Familjen var stor och hon behövdes säkert hemma. Dessutom ansågs det nog inte vara så viktigt att en fattig flicka skulle få gå i skolan.

Som 14-åring blev flickan fosterbarn hos en statarfamilj och snart blev hon också piga hos familjen. Sen flyttade hon runt som piga i olika familjer under några år. Flickan blev så småningom gravid och födde sitt första barn vid 21-års ålder. Hon födde totalt 5 barn – alla oäktenskapliga. Vid den tiden föddes vart 10:nde barn utom äktenskapet. Det var naturligtvis en stor skam för de ensamma mödrarna och de fick stora svårigheter i att försörja sig.

På den tiden ansågs kvinnan vara oren efter en förlossning. Hon var tvungen att bli kyrktagen. Kyrktagning var en ceremoni där kvinnan cirka 40 dagar efter nedkomsten renades och återupptogs i församlingen. För den gifta modern var kyrktagningen en högtidlig händelse. Iförd sina finaste kläder fick hon inför hela församlingen knäfalla vid ingången till kyrkan och ta emot prästens välsignelse. Hon leddes sedan fram till den främsta platsen i kyrkan. Efteråt firades händelsen med fest i hemmet. För den ogifta modern innebar kyrktagningen något helt annat. Innan hon kunde återupptas i församlingen måste hon ”skriftas” och ”absolveras”. Det innebar att hon måste lyssna till ett strängt förmaningstal från prästen och lova att inte upprepa sin synd innan hon kunde absolveras eller förlåtas. Efteråt lämnade hon kyrkan bakvägen eller måste gå genom kyrkan och sätta sig i bakersta bänkraden.

Men mormors mor blev aldrig kyrktagen efter sina förlossningar och blev därmed utestängd från nattvarden, vilket var allvarligt för en troende människa. Detta var ju en tid då kyrkan och prästen hade stor makt över församlingen.

Hon levde ett hårt liv och hade svårigheter att försörja sig själv eller ordna bostad och hade tillika minderåriga barn att ta hand om. Hon levde mest på fattighjälp men ibland jobbade hon på ”tvivelaktiga krogar” och däremellan drog hon fram på vägarna och tog tillfälliga jobb. I kommunens papper blev känd för ”sitt lösaktiga och hetsiga levnadssätt varigenom hon åtskilliga gånger blev hemskickad från olika samhällen och därigenom orsakade kommunen stora kostnader.” Hon blev beroende av fattighjälp och barnen togs ifrån henne ett efter ett pga dålig omvårdnad.

Hennes liv avslutades med lunginflammation – 49 år gammal dog hon i fattigstugan 1907.

Min mormor blev utauktionerad första gången som 7-åring 1903 mot en ersättning av 10 kr i månaden av fattigvården. Orsaken var att hennes mamma hade lämnat henne i fattighuset och själv gett sig ut på vägarna – kanske i ett försök att tjäna pengar.  Nästa gång 1905 auktionerades hon bort till en annan familj för samma summa. Där stannade mormor tills hon vid 17-års ålder blev piga åt en annan familj.  Mormor gifte sig så småningom med morfar och fick 6 barn och en mängd barnbarn varav jag är ett.

Jag önskar att jag hade fått träffa mormors mor och att jag hade fått höra hennes egen berättelse om det hårda liv som hon levde. Den skulle säkert fylla ut alla luckor och jag skulle få förklaringar på hur hon levde och varför det blev som det blev. Jag är säker på att hon var en otroligt stark kvinna som kämpade i motvind hela sitt liv.

Alla dagens bortskämda kvinnor som klagar över ojämlikhet borde nog fundera lite över hur kvinnor hade det för 100-150 år sedan. Då skulle de kanske vara tacksamma för det som vi har uppnått istället för att gnälla om kvoteringar. Den välfärd som vi har idag har tillkommit just pga av dessa kvinnors kamp i tillvaron. Det finns fortfarande kvinnor runt om i världen som har det svårt och för deras skull är den Internationella Kvinnodagen viktig.

piga

 

Ännu en skatt!

Nu är det dags igen. Regeringen vill ha in mer pengar på skatter. Inkomstskatter vågar de inte höja. Istället blir det punktskatter. Konsumenterna har små kunskaper om dessa punktskatter. Många människor tror att det är företagen som gör stora vinster. Men staten tar hand om en stor del av de pengar som vi konsumerar. Alla skatter går direkt in i statskassan. De är inte öronmärkta för något speciella ändamål.

Nu är det flygskatten! I vårt avlånga land är det viktigt att kommunikationerna fungerar. Det är alltid vi vanliga konsumenter som får betala. Men varför ska vi ha en flygskatt?

” Ingenting tyder på att en flygskatt skulle ge några betydande positiva effekter för klimatet. Den potentiella utsläppsminskningen är ca 0,2 procent av Sveriges totala utsläpp, ungefär lika mycket som vägtrafiken släpper ut på 48 timmar. Det är en tredjedel av utsläppsminskningen vi skulle uppnå om svenskar började köra med rätt däcktryck på sina bilar, och en sjundedel av de utsläpp som beror på fortkörningar. I ett globalt perspektiv, det enda perspektiv som är relevant när det gäller insatser för klimatet, är utsläppsminskningen till följd av en ensidig svensk flygskatt helt obetydlig. En stor fördel med handel med utsläppsrätter är att den som släpper ut mest också betalar mest. Det gäller inte för flygskatt. En biljett till Las Palmas kommer kosta precis lika mycket i skatt som en biljett till Visby. Med en flygskatt blir det alltså billigare att släppa ut ju längre du flyger, vilket är precis tvärtemot hur det borde se ut om vi vill minska utsläppen.” enl Svenskt Flyg.

Flygskatten är alltså ännu en kassako för staten. Den ska nu, trots motstånd, läggas in i budgetpropositionen – med förhoppning att flygskatten ska slinka igenom. I slutänden är det vi konsumenter som får ytterligare en skatt att betala!

pengar

ulsansblogg

mina guldkorn i vardagen

Motvalls blogg

Förflugna tankar och bevingade ord.

Peter Harold - Skrivarens blogg

Skrivandet är frihet - jag skriver för friheten.

pspringare

The greatest WordPress.com site in all the land!

Varjager's Weblog

I vår del av världen. En titt på fosterlandet och dess styrande elit med kritiska ögon.

Petterssons gör skillnad!

Oberoende nyheter, satir och allvar om politik, journalistik, invandring, mångkultur, islam, brottslighet, rasism, natur, livet och musik.

Tanja Bergkvists Blog

Kamp mot fördumningsindustrin

Ett vettigt alternativ

Om man tänker steget längre

Erling Hellenäs svenska blog

Den stora bilden och dess delar

Hexanmexan "shake my hand?"

Elefanten dog en plågsam död

Rune Lanestrands blogg

Politik, jordbruk, Vänersborg, Sverige, EU och världen kommenteras av småbrukaren Rune Lanestrand

corneliadahlberg

Gräsrotsrevolution

WTF?

100 möjligheter istället för hen!

Anna Ernius

politik, litteratur och möten med världen

Ryggraden!

Qui tacet, consen'tit.

Nya Il Convito

Mohamed Omars blogg om fezens filosofi, gotisk steampunk och upsaliensisk pulp fiction

Josefin Utas

Mina egna tankar om nuet och framtiden

Otillständig

- kroniskt oppositionell

Helena Palena

ENVAR SIN EGEN REDAKTÖR! Copyright!

Asylkaos

Politiker och media förstör vårt land. Nu försvarar vi oss. (Alla texter och bilder är fria att sprida vidare.)

anthropocene

Ett partipolitiskt oberoende libertarianskt forum för debatt och opinionsbildning

%d bloggare gillar detta: