Pepp eller hat

Ett mastigt medborgarförslag om motivationsmedia lades fram på ett nämndmöte i Skarpnäck.Jag har funderat kring detta under en veckas tid. Vad handlar det om? Handlar det om att få en sammanhållning eller en splittring? Är det något nytt eller bara ett nytt format för propaganda och hjärntvätt?

” I veckan landade ett ambitiöst medborgarförslag i Skarpnäck-förvaltningens inkorg. Inspirerade av Krugs container har en grupp lokalbor – journalister, advokater, psykologer, föräldrar – dragit ihop en fem sidor lång vision om framtiden.

De skissar upp en bild där det offentliga utrymmet fylls med högtalare och videoskärmar där det spelas upp inslag med ”förebilder som ger inspiration och vägledning till högre lyckonivå, framgångsnivå, arbetstillfällen, empati, finanser, välvilja och trygghet”.

Materialet ska vara neutralt gällande politik och religion. Men! Det ska i ”genusperspektiv hjälpa och inspirera personer i alla typer av grupper, samt ha förebilder av olika kön, olika hudfärger, olika socioekonomiska bakgrunder och nationaliteter”.” enligt artikeln.

Krugs container finns redan i Skarpnäck! Det finns en bandspelare i den som börjar spela upp ett pepp-talk när någon närmar sig. Visionärerna som har skrivit ihop medborgarförslaget tror att  samhället skulle gagnas av att gatorna fylls med pepp-propaganda. Allt skulle bli bättre. Alla utgifter skulle minska för kriminalitet och sjukvård och arbetslöshet, och skatteintäkterna skulle öka då fler skulle motiveras att skaffa jobb eller starta eget företag.

Förslaget får mig att tänka på Orwells bok 1984. Tvåminutershatet! Två minuter om dagen måste medborgarna lyssna på hatisk propaganda från bildskärmar. Allt för att indoktrinera och hjärntvätta dem till att bli goda medborgare och till att misstro varandra.

Förslaget får mig också att tänka på SVT och medier över huvud taget. Vad gör nyhetsredaktionerna? De pepp-talkar! De låter politiker och experter tala om att det går så bra för vårt land – samtidigt som vi medborgare ser motsatsen. De talar om att vi har fel och lyssnar alltför mycket på nationalisterna och populisterna. De visar bilder från bombade hus i Syrien eller människor på flykt över Medelhavet för att vi ska skämmas över att vi är missnöjda med kriminaliteten som brer ut sig i alla större städer i vårt land eller av att vi inte får den pension som vi har blivit lovade. Medierna kämpar med att få oss medborgare att tro på politikernas och experternas budskap

Varför tror vi inte på dem som försöker pepp-talka oss? Varför stänger vi av TV:n och slutar att läsa MSM? Kan det bero på att vi ofta har högre utbildning och mer erfarenhet än vad de har – att vi genomskådar deras lögner? Kan det bero på att vi inte vill ha några motivationsmedier som vare sig peppar eller hatar? Vi kanske föredrar att tänka självständigt?

Men hur är det med de unga? Är de redan omfattade av motivationsskapande åtgärder – från förskola, skola och till den ständiga uppkopplingen på mobilen? Kan de sovra och stänga av propagandan? Jag tror inte det! Jag tror att de är en förlorad generation a la Orwell. De har aldrig lärt sig att tänka självständigt och är lättpåverkade. Jag ser detta dagligen i debatten. De har inga egna genomtänkta argument – de bara upprepar exakt samma saker som 100 eller 1000 har gjort före dem. De använder exakt samma ord och fraser!

På vilket sätt gagnas samhället av att människor blir indoktrinerade? Varför kämpar vissa krafter efter ett Orwellskt samhälle? Makt, makt och åter makt!