Hur mår nutidsmänniskan?

Det blir svårare och svårare att förstå sig på mänskligheten! Jag har aldrig tidigare haft problem med att förstå eller någon form av samarbetsproblem. Jag är van att diskutera lugnt och sakligt. Det är inte roligt att komma i konflikt eller att söka konflikt. Tvärtom! Jag avskyr ovänskap och tetigheter.

Men det har uppstått ett nytt fenomen med människor som medvetet provocerar och söker bråk, hat och hot. Varför väljer de att gör det? Många går medvetet in på andra FB-sidor och grupper för att ställa till bråk! Jag läste en klagosång från en sådan kvinna idag. Hennes kommentar hade blivit borttagna för att hon hade öst ur sig en mängd invektiv över en person. En annan kvinna kom in på en tråd med orden: ”Jag letar efter nassar! ”

Varför söker människor medvetet bråk? Jag försöker analysera och kan inte minnas att det har varit en så aggressiv stämning tidigare. Vad beror detta på? Är det att människor har för lite att göra? Kanske behöver de uppmärksamhet?

Tyvärr tror jag att det finns en annan orsak. Jag tror att det beror på att människor känner sig otrygga. När samhället med politiker och makthavare i spetsen inte förmår att förmedla trygghet så blir människor frustrerade. Eftersom de inte kan ge sig på makthavare så bråkar de med andra medmänniskor. När politiker polariserar skapas ett hårt klimat. När politiker, journalister och kändisar använder invektiv och talar illa om varandra så anser befolkningen att de kan uppföra sig exakt likadant sätt!

Idag tycks människor ha glömt bort hur man samtalar med varandra lugnt och sansat utan okvädningsord. De klarar inte av att föra en faktabaserad diskussion. Då uppstår frustration och känslorna kommer i svallvågor.

Människor är otrygga på grund av den förda politiken. De måste avreagera sig och gör det på varandra!

Rättvisa – vad är det?

Ännu en gång är jag inne i en diskussion som inte leder till något. Det är svårt att diskutera med människor som endast har ”tycka-synd-om”-argument. De vägrar att titta på fakta. Huvudargumentet är ”inte skilja på vi och dom” med tilläggen ”allt åt alla”, ”allt beror på socioekonomiska strukturer”, ”kvinnor förtrycks”, ”sexuella minoriteter förtrycks”,  ”olika etniciteter förtrycks” och i stort sett alla utom vita medelklass-cis-män är förtryckta. Ja, jag känner mig förtryckt – av alla de inte vill ha ett vi-och-dom-samhälle!

När jag igår skrev:

”Sedan millennieskiftet har Sverige totalt beviljat 1,5 miljoner uppehållstillstånd! Det är häpnadsväckande siffror som går att utläsa på Migrationsverkets hemsida.

Där har vi den största orsaken till att vi nu är 10 miljoner invånare som måste dela på de resurser som är avsedda för 8,5-9 miljoner invånare!”

… så kom en rad mer eller mindre dumma argument som t ex

”Det var ett evigt tjatande på dessa asylanter, glöm inte bort att det är först och främst människor, ofta människor i nöd. Har man bjudit in 9 människor till middag, är det Ingen katastrof om det kommer en tionde, det räcker säkert ändå och på köpet får man en ny vän.”

Tja .. godheten står mig upp i halsen! Det blir bara för mycket!

1. Nu har JAG inte bjudit in dem på middag,
2. JAG tjatar INTE på asylanterna utan på makthavarna som tror att våra resurser kan räcka till hur många som helst,
3. JAG väljer själv mina vänner!

Men … vi är ju olika och tänker olika! Redan i fosterstadiet bestämmer våra gener vilken uppsättning av möjligheter vi kommer att ha under livet – syn, hörsel, känsel, hud, kön, höger- eller vänsterhänt, längd, vissa sjukdomar och handikapp, … Dessa saker kan vi inte göra mycket åt. Allt finns i vår genuppsättning som kommer från våra förfäder.  Dessa anlag som vi föds med påverkar naturligtvis det liv som vi kommer att leva. Om jag föds med ett handikapp så måste jag leva mitt liv med handikappet. Jag måste leva med den hudfärg, den ögonfärg, den längd, det kön, … som jag är född med. Det är jag som person som måste acceptera mig själv som den jag är och göra det bästa av detta! Men … många av dem som jag diskuterar med förnekar! Allt beror på sociala konstruktioner! Nu tror jag att var och en själv väljer om de vill känna sig förtryckta eller ej!

Men hur är det i samhället? Pga alla tycka-synd-om-människor så är hela samhället uppdelat i vi-och-dom. Vi dom goda – ni dom onda samt vi dom förtryckta – ni förtryckare. Hela vårt samhälle har blivit polariserat och ingen får befinna sig mitt emellan polerna! De som är förtryckta ska premieras, ges större utrymme, ha fler resurser och inte straffas för dåligt beteende. De som sköter sig ska straffas för detta genom att betala för allt som de förtryckta ställer till med! De som inte sköter sig i skolan ska ha mer resurser. De som inte har betalat ett öre i skatt ska ha fria bostäder, förtur till sjukvård och tandvård. De som bränner bilar ska få fritidsgårdar. De som kastar gatsten är goda människor som pekar på förtryckande strukturer. Vi andra ska bara betala ännu mer i skatt! Är det rättvist?

Politikerna tycks famla i blindo. De försöker att rätta till det som de har ställt till med men skapar istället ett annat vi-och-dom! Kan vi kalla politikerna för rasister eller är de fascister? Varför gör de slut på landets resurser – resurser som våra förfäder har skapat? Förstår de att hela befolkningens välfärd är hotad?

Vem tar ansvar och vad ska rädda Sverige från alla godhetsapostlar?