Det finns skillnader

Med tanke på det svenska debattklimatet är det skönt att få uppleva annat. Men det går ju inte att koppla av helt. Var jag än kommer så jämför jag.

När vi anlände till vingården 5-10 minuter före utsatt tid för guidning så sa guiden med ett glatt leende: ”Kommer ni från Sverige? Svenskarna är det mer ordning och reda med! Spanjorerna kommer alltid för sent De håller aldrig tiden!” Sen hade vi ett långt samtal om kulturskillnader. Hon, guiden, berömde oss svenskar men framhöll att vi är svårare att förstå eftersom vi inte visar våra känslor på samma sätt.

I Spanien har vi upplevt ett patriarkalt samhälle – på gott och ont. Män jobbar, kånkar och bär. Sophämtarna som kommer mitt i natten är uteslutande män. Gatsoparna  – som faktiskt går med sopborste och skyffel – är också enbart män.

I livsmedelsbutiker jobbar är det mest män som sitter i kassan. Några kvinnor fyller på i hyllorna eller städar. Men alla verkar vara glada och nöjda med sin roll.

På restaurangerna jobbar mest män. Där finns en starkt uppbyggd hierarki. Någon bestämmer över några som bestämmer över några. Inte på något elakt sätt – utan alla har sina uppgifter och sköter dessa och alla vet att man bör lyda chefen.

Det finns en mängd enkla jobb i det spanska samhället. Några går omkring med en kärra och sopar med borste och skyffel och tömmer papperskorgar – de går och sopar på trottoaren flera gånger per dygn – även på natten. Andra, uteslutande män av annan kulör,  går på stranden och säljer vatten, fanta cocacola, öl eller drinkar som de har hämtat från affären en bit bort.

Några rycker ogräs i rabatter och andra går omkring med en vattenslang. Några ställer fram solstolar och parasoller på förmiddagen och plockar bort dem på kvällen.

Polisen kör omkring på fyrhjuling, vespa eller i bil. Det är sällan att det behövs något ingripande. Tiggeri är förbjudet och det fåtalet tiggare som finns försvinner så fort polisen kommer i närheten.

Ja, i Spanien lever de gamla strukturerna kvar. Jag har inte skådat några feminister här! Alla tycks veta sin plats i samhället och känner trygghet i det. Jag blir nästan lite avundsjuk. I Spanien upplever jag en hjälpsamhet och vänlighet och den glädje som tycks ha försvunnit hemma i Sverige. Jag ser inga tecken på lättkränkthet eller hör några diskussioner om patriarkalt förtryck eller rasism eller islamofobi. Jag ser bara ett normalt trevligt samhälle där alla gör sitt bästa!