Människor har i alla tider haft ett behov av att tillhöra en grupp – flocken. Vi har behövt detta för överlevnad – som skydd mot vilda djur och för att skaffa mat.
Varje gruppmedlem arbetar för gruppens bästa dvs smälter in i gruppen och samarbetar. Det är det som har gjort att mänskligheten har överlevt. Ej samarbetsvilliga individer har stötts bort och kanske hittat en plats i en annan grupp. Men varje individ har haft sin särställning – i form av skicklighet – inom gruppen. Kompetens har uppskattats. Det är så utvecklingen har fortskridit.
I vårt socialistiska land har vi gått ett steg längre. Ordet samarbete finns bara så länge som det gynnar makthavarna. Ingen får vara skickligare än någon annan. Ingen får ha egna tankar eller idéer. Vi ska bara vara kopior av varandra. Den som inte passar in i gruppen stöts ut. Makthavarna håller rangordningen som i vilken djurflock som helst.
Den socialistiska gruppen motverkar innovationer och utveckling. Oliktänkare har ingen plats. Därmed är mänskligheten på väg bakåt i utvecklingen. Yrkesskickligheter försvinner, lusten att uppfinna och erövra försvinner.
Å ena sidan säger makthavarna att de har visioner men å andra sidan motverkar de dessa då befolkningen fråntas möjligheten att vara kreativ och att utvecklas.
De styrande har glömt bort att varje människa är unik och har unika möjligheter. Varje land bör ta vara på det unika, kunskaper, erfarenheter, skicklighet och tänkande hos varje individ för att nå det optimala. Men … det förstår inte de styrande … eller vill inte förstå. De vill ju inte att vi ska vara självständiga individer utan bara små utbytbara kuggar!
Problemet är bara att i takt med att befolkningen har fått mer kunskaper – utbildning – så har människorna också blivit mer självständiga och vägrar att gå i de socialistiska ledbanden. Därför vill inte politikerna att skolan ska förbättras. De vill inte att befolkningen ska ha större kunskaper än politikernas. Då kan de ju inte härska längre!
Senaste kommentarer