Skogens röda guld

När jag promenerar i skogen så kopplar jag av och tänker så bra och ibland blir jag nostalgisk. Under dagens promenad såg jag att skogens röda guld lyste så vackert i solen och då började tankarna vandra iväg.

Det fanns en tid då människor var tvungna att ta vara på allting. Många plockade lingon och gjorde sylt och lingondricka. Det var ett sätt att dryga ut och förgylla maten.

På skånska slätten fanns inga skogar att plocka lingon i. Men min morfar brukade, när han stod på torget och sålde grönsaker och honung, byta till sig några lådor lingon. När han kom hem med dem så mormor lingonsylt som hon hällde i 15-liters bruna Höganäskrus. Sen plockade de päronen från trädet utanför köksfönstret och mormor skalade dem och kokte i sockerlag. Sen lade hon dem i krusen med lingonsylt. Lingonen hade en konserverande effekt. Det var så livsmedel kunde förvaras på den tiden då det inte fanns vare sig kylskåp eller frysar i helt vanliga hem. Jag minns när mormor kokte päronen på vedspisen – en liten krökt gammal gumma, fast hon var nog inte så gammal egentligen, utan bara märkt av livet. Det vattnas i munnen på mig när jag tänker på de goda lingonpäronen som vi fick smaka vid speciella tillfällen. Jag önskar att jag hade fått träffa mormor ännu en gång och fått äta dessa goda päron igen!

Bredvid lingonkrusen i källaren fanns andra Höganäskrus. Några av dem innehöll salt fläsk. Det var så salt så det fick blötläggas innan det kunde stekas. Samma sak gällde den salta sillen som låg i andra krus. På den tiden levde människor under vintern på salt stekt fläsk och potatis eller salt sill och potatis. Eftersom morfar odlade grönsaker så kunde de varva med kålsoppa och fläsk, bruna bönor och fläsk eller rotmos och en saltad grisaskank. Ja, det kan förefalla torftigt men jag växte upp i en tid då det inte fanns andra förvaringsmöjligheter. Jo, jag glömde all fisk som mormor och mor kokte in i ättika.

Jag undrar om de som växer upp idag skulle klara av ett liv utan kylskåp och frys och elspis. Eller ett liv utan tvättmaskin. Hur skulle de klara av ett liv utan mobiltelefoner och internetuppkopplingar? Skulle de kunna klara ett liv med utedass och utan rinnande kranvatten, utan bilar och utan allmänna kommunikationer? Skulle de klara av att koka in och salta in mat? Skulle de klara ett liv utan pizzerior och restauranger?

Det har hänt så mycket under de senaste 100 åren. Ibland är det svårt att hänga med i utvecklingen men det skadar inte att då och då göra en tillbakablick.Den tillbakablicken är nödvändig för att vi ska kunna vara tacksamma för all denna utveckling som vi har fått uppleva. Jag hoppas att de unga ska slippa en smärtsam tillbakagång från dagens överflöd till det samhället som jag eller min mamma  eller mormor växte upp i !

Mänskligt

Dagens fundering handlar om manligt och kvinnligt. Men jag inser att det är ett känsligt ämne. Alla människor vill inte erkänna att det finns skillnader och att vi är olika. Därför föredrar jag att skriva om mänskliga olikheter – oavsett kön.

Men jag vill ändå börja med en betraktelse över hur tidigare generationer har sett på manligt och kvinnligt.

”Fram till 1500-talet betraktade filosofer och läkare män och kvinnor som olika varianter av samma biologiska kön. Den grekiske läkaren Galenos uttryckte detta mycket tydligt:

Vänd de kvinnliga könsdelarna utåt, vänd mannens inåt och vik dem dubbla så ska du finna detsamma hos dem båda i varje avseende.” Pungen motsvarades av livmodern, äggstockarna av testiklarna, slidan av penis fast inåtvänd.

Enligt antikens läkare hade kvinnor och män samma organ fast på olika ställen: enligt enkönsmodellen var kvinnan en ofullständig varelse – passiv, tyst och sämre utvecklad och underlägsen mannen både fysiskt och intellektuellt – detta kan förklara kvinnans undangömda tillvaro i historien och plats i hemmet.”

De biologiska skillnaderna kan vi aldrig komma ifrån. Jag är född som kvinna och känner oftast mer samhörighet med män. Mest av allt uppfattar jag mig som människa. Mer komplicerat behöver det egentligen inte vara i ett modernt jämställt samhälle! Det finns ju så många andra saker som gör oss olika. Några människor är mer intellektuella än andra. Några är otroligt händiga medan andra ”har tummen mitt i handen”. Några är musikaliska och andra är tondöva. Vissa förstår komplicerade ekvationer och andra klarar inte att räkna ut hur mycket 10% av 100 kr är. Vissa har bra balanssinne medan andra är klumpiga. Några är födda av rika föräldrar och andra av fattiga. Några har umgåtts i ”de rätta” kretsarna och blivit politiker medan andra har fått nöja sig med att verkställa de beslut som politikerna har tagit. Vissa av oss blir arbetsgivare och andra arbetstagare. Några blir bidragsberoende och andra skattebetalare.

Ja, livet är orättvist! Varför måste vi då komplicera allting till att handla om kön? Vissa skillnader måste vi ju bara acceptera – eftersom vi aldrig kan ändra på detta.

Men feministerna stångar sig blodiga och vill ändra på allt – och inget! När Zara Larsson säger: ”Jag hatar, hatar, hatar män”, med en överlägsen och påstridig attityd, då skyller hon män för allting. Män ska ta ansvar för att hon klär sig sexigt, sminkar sig och retar upp män genom sina uttalande. Män ska skämmas över att kvinnor beter sig kvinnligt. Män ska skämmas över att kvinnor/flickor har problem med sin egen identitet. Män ska skämmas över kvinnors och flickors dåliga självförtroende som leder till att de inte kan förverkliga sina drömmar. Män ska skämmas över kvinnors och flickors missnöje och avundsjuka.

Tyvärr faller en del män i samma fälla. De inser inte att de inte är så värst jämställda. Ett exempel är Sven Melander. När han ”backar Zara” inser han inte att han förklenar henne till att tillhöra det svaga könet som behöver hjälp av män. Dagens intervju med honom i TV4 klargjorde detta. Han sa ungefär: ”När vi ser att kvinnor behandlas orättvist så måste vi män hjälpa dem!” Men … varför vill han inte hjälpa män som behandlas orättvist? Varför sa han inte att vi ska hjälpa MÄNNISKOR som behandlas orättvist? Är det så att de gamla könsrollsmönstren fortfarande lever kvar – trots feministiska härjningar?

För mig är det viktigare att leva i ett mänskligt samhälle än vad det är att bråka om manligt och kvinnligt. Vi är ju olika på så många andra sätt. Det är viktigare att tala om att alla ska ha samma rättigheter och skyldigheter. Det är också viktigt att alla tar ansvar för sitt eget liv och sitt beteende! När ska vi sluta fokusera på könet och istället tänka mänskligt? Samarbete är aldrig fel! Varför är det så svårt att utforska världen tillsammans och i samma riktning?

 

The never ending story

 

 

Har svenska politiker förmågan att se Sveriges verkliga behov när det gäller ett militärt försvar eller är det olika inhemska särintressen som styr debatten. Det bästa försvaret är kanske diplomati och då att förhålla sig vänligt sinnad till båda supermakterna USA och Ryssland. Men då gäller det att vissa politiker håller tand för tunga och inte hänger sig åt hätska utfall riktad.mot någon part.

Stormakterna USA och Ryssland bedriver ett spel för galleriet , men de vill helst behålla ett tillstånd som är status quo. Att flytta fram sina positioner markant inser båda att det kan äventyra världsfreden. För att inte verka handlingsförlamade inför publiken (övriga stater) pågår en ständig tuppfäktning.

Sverige och Finland har i decennier varit två buffertstater mellan stormaktsblocken . De har tjänat sitt syfte väl för att upprätthålla en godtagbar balans i området. Kostnaderna för båda parter blir orimligt höga om man flyttar fram sina positioner., Det anser jag att de som är beslutsfattare inser.  Under kalla kriget fanns den ”heta linjen” där företrädarna för de båda parterna kunde nå varann om något misstag hade begåtts. Då för att säkerställa att ett kärnvapenkrig inte skulle uppstå oönskat, vilket skulle medföra en global katastrof. Vi bör inse att båda parter besitter en viss heder fast det inte alltid märks, det är inga vanliga råskinn varken presidenten i USA eller i Ryssland.

Om vi hade haft representanter för de två supermakterna som de senast 70 åren efter WW2 haft  inflytandet globalt som varit mer aggressiva, då  hade nog situationen i världen varit mycket mer osäker, kanske hade då världen  varit ödelagd från mänskligt liv.

Att kontakter också idag sker mellan USA och Ryssland på högsta nivå utan att det märks för att undvika missförstånd är högst sannolikt. För svensk del har nog inte neutralitetspolitiken tjänat ut. Vi bör behålla den så gott som det går. Den har betytt mycket under en lång tid och är värd att vårda väl. Därför bör vi vara på god fot med båda parter för att kunna utveckla fredliga relationer som alla gynnas av. Det som jag finner mest intressant är svenska politiker från höger till vänster som beter sig som ilskna tuppar och vill vara den som står högst på gödselstacken för att kunna gala ut sitt stridsrop antingen i östlig eller västlig riktning.

 

Dresden, Teilansicht des zerstörten Stadtzentrums über die Elbe nach der Neustadt. In der Bildmitte der Neumarkt und die Ruine der Frauenkirche.