Samhällsbygge

Vi bygger Sverige,  Vi har byggt upp välfärden, Den svenska modellen, Ett Sverige för alla och  Alla ska med. Dessa floskler är några som har framförts av Socialdemokraterna de senaste åren. Partiet vill ta åt sig äran av allt samhällsbygge som skett. De vill framställa sig själv som de goda och arbetar aktivt för att polarisera vårt samhälle – skapa samhällsklasser, skillnader mellan de fattiga och rika, skillnader mellan arbetstagare och arbetsgivare. De vill ha kvar människor i utanförskap annars förlorar Socialdemokratin sin ideologi.

När jag växte upp såg jag, från 10-års ålder ,nästan varje dag en staty. Det var en staty av R F Berg. Då visste jag ingenting om denne man. Men som vuxen har jag läst på. Det går att säga mycket om denne man som också kallades för Limhamnskungen. Det är så mycket så jag väljer att citera en artikel om honom från 2007:

”Det finns mycket att berätta om R F eller Rudolf Fredrik som han egentligen hette. Ingen enskild person har betytt så mycket för Limhamn som denne driftige industriman.
Industripampen R F Berg hade ett finger med i det mesta som hände i Limhamn för hundra år sedan och han regerade som en kung i sitt rike. Så kallades han också Limhamnskungen och styrde inte bara över den cementindustri (Skånska Cement AB och Skånska Cementgjuteriet) som han byggt upp utan också över Limhamnsborna och deras liv.
Han såg till att Limhamn fick brandkår, bibliotek, föreläsningsförening, sparbank och sjukvård. Han erbjöd lån till egna hem för arbetarna, fri läkarvård, pensions- och sjukkassor, ordnade så att Limhamn fick en ny kyrka samt egen församling och var själv djupt religiös.

Bland mycket annat stod han också bakom tillkomsten av järnvägen Limhamn-Malmö, senare känd som Sillabanan.
Limhamnskungen var en man med vida vyer men var samtidigt en person som brydde sig om de anställda, deras familjer, utbildning och sociala liv.
Han drev igenom att torghandeln i Malmö skulle inställas på söndagar för att hustrur och tjänare skulle få söndagsledigt. Han gav sitt stöd till söndagsskolan, organiserade fattigvården och annan social omsorg i samhället.
Han ville vara som en god far för sina anställda men krävde i gengäld lydnad och lojalitet. Men han avskydde fackföreningar och klasskamp och var inte populär i alla läger. Somliga kallade honom lite spydigt Cement-Jesus, men för de flesta anställda var han rätt och slätt Ingenjören.
När Ingenjören vandrade på Limhamns gator i slutet på 1800-talet såg det inte så snyggt och trevligt ut precis. Gödselhögar och ruttnande hushållsavfall låg och stank på gatorna. Det var smutsigt och otrevligt och nästan vid vartenda hus höll sig invånarna med svin och svinhus.
R F Berg gav därför order om en storstädning av Limhamn.
Efter hand förvandlade han Limhamn från ett fiskesamhälle till en modern industriort.
Limhamnskungen dog 1907 under ett besök i Stockholm där han var född. Till gravsättningen på Limhamns kyrkogård sattes det in extratåg från Malmö. Omkring tretusen personer deltog.
Först 1940 restes en staty till minne av Limhamnskungen. Många har tyckt att statyn av den berömde industrimannen borde ha placerats på Limhamns torg i stället för på den lite avsides platsen vid Strandgatan.
Förslag har de senaste åren framförts om att flytta statyn till R F Bergs plats mellan Malmborgs och Willys eller till rondellen vid Västanväg-Linnégatan.
Nyligen flyttades den till platsen där Linnégatan mynnar i Strandgatan. Samtidigt slopades den flera meter höga sockeln.”

Ja, denne man omvandlade fiskebyn till ett modernt samhälle. Han byggde upp industri, järnväg, brandkår och bibliotek. Han gav arbetarna sjukvård, barnpassning, bostäder och välfärd. Han såg till att renhållningen fungerade och att sjukdomar inte spreds.

Han denne store man som blev 1873 disponent för Skånska Cement AB i Malmö. Han ledde också en rad andra bolag, som till exempel Malmö-Limhamns Järnväg och AB Stranden. Han var ledamot av Malmö stadsfullmäktige från 1882 och dess vice ordförande 1907. Berg hade mycket stor betydelse för den svenska cementindustrins utveckling, och det av bolaget tillverkade cementet exporterades till flera världsdelar. 1887 grundade han entreprenadföretaget AB Skånska Cementgjuteriet, senare Skanska. enl Wikipedia.

Bergs arbetsgivararhållning var från början patriarkalisk, men ändrades efter hand. Han accepterade från 1900-talets början fackföreningarna som motpart och var drivande vid bildandet av flera arbetsgivarföreningar. I Svenska Arbetsgivareföreningen var han styrelseledamot under sina sista år och drev där en linje som innebar att kollektiva avtal mellan jämbördiga parter var det ideal som borde eftersträvas. Han gav också starkt stöd till den unge Gustav Möller, från början Bergs medarbetare, sedermera socialminister. Han anses ha tidigt uttryckt den samförståndsanda som först långt senare kom att känneteckna den svenska modellen. enl Wikipedia.

Den svenska modellen skapades alltså inte av S. Den skapades av R F Berg och alla andra brukspatroner runt om i Sverige. Arbetsgivare har alltid ansett att det är viktigt att arbetstagarna mår bra. De har inte velat ha några motsättningar. De har satsat på samhällsbygge. S har helt enkelt knyckt deras koncept med samhällsbygge för att förverkliga det i hela Sverige. Det är inte S som bygger Sverige – det är enskilda entreprenörer med visioner!