En försommardag med solsken, fågelsång och blomdoft vill jag helst göra som Rönnerdahl. Jag vill skutta med ett skratt ur sängen och dansa runt på ängen! Men jag kommer av mig och känner en sur smak i munnen. Vad gör den feministiska regeringen för kvinnor i Sverige? Hur lever den upp till att vara den humanitära stormakten? Har de gjort några positiva avtryck i den förda politiken?
- Vi har fått ytterligare en obligatorisk pappamånad. Men gynnar de kvinnorna? Knappast! Familjen får inte själv välja. De kvinnor som hellre vill vara hemma och ta hand om sitt barn tvingas ut på arbetsmarknaden.
- Kvinnors roll att jobba inom vården har konserverats genom att tala om de missgynnade lågavlönade kvinnorna. Kvinnor motiveras inte att söka sig till andra yrken – bara att ta på offerkoftan och klaga.
- RUT-avdragen minskar. Det är mest kvinnor som jobbar inom denna sektor och som äger dessa företag. Det är alltså kvinnor som förlorar sina jobb och sina möjligheter till försörjning.
- Kvinnor och flickor som utsätts för våldtäkter och sexuella trakasserier möts av ”Så har det alltid varit!” och ”Män är svin!”. Feministerna förnekar att detta våld har ökat och att det till största delen utförs av en nyinflyttad grupp människor. De utsatta kvinnorna och flickorna offras enbart för att inte kränka de nykomna som kan vara potentiella väljare.
- Förtryck och sharialagar tillåts i förorten. Den feministiska regeringen har inte gjort någonting för att hjälpa dessa kvinnor. Tvärtom! De har tagit på sig skygglappar! De tillåter att unga könsstympas, blir bortgifta och tvingas klå sig på ett visst sätt. De blundar för att många av dessa kvinnor inte får gå utanför hemmets dörrar utan manlig ledsagare. De blundar för att män agar och misshandlar dessa kvinnor. De blundar för att kvinnor i dessa områden utsätts för sexuellt våld. De blundar för att det är just i dessa områden som bristen på jämlikhet är störst! Varför blundar regeringen? Offrar de dessa kvinnor för att slippa konflikter med deras män?
- De som placerats på asylboende är en bortglömd kategori. På dessa boende existerar ingen humanitet eller jämställdhet. Kvinnor tvingas att klå sig på ett visst sätt och tvingas att låsa in sig på sitt rum. Kvinnor antastas när de går till tvättstugan eller går ut på gården för en gnutta frisk luft! Kvinnor och barn våldtas! Men Migrationsverket, som lyder under riksdagen och regeringen, förnekar: ”Det är inte värre här än i resten av samhället!”, ”Det är tryggt att bo i våra anläggningar!” och ”De utsatta hittar på!”. Jag kan bara kalla det för ännu ett stort svek mot kvinnor. Är det ännu en gång som kvinnor ska offras för att slippa konflikter med männen?
Statsministern, som påstår att han är feminist, har gång på gång talat om samhällsbygge. Men han och den feministiska regeringen bygger ett samhälle som sviker kvinnor och flickor. Jag har ännu inte sett någon tendens till att den feministiska politiken. Jag har inte upptäckt någonting som gynnar utsatta kvinnor. I det socialistiska samhällsbygget får inte de utsatta kvinnorna plats. De ska glömmas bort! Regeringen bygger sitt egna samhällstorn för att få makt och egen berömmelse.
De sviker utsatta kvinnor!
ulsansblogg 
Senaste kommentarer